Diagnos som ursäkt ?

Nej, det har jag aldrig varit med om. Kanske beror på vilket umgänge man drar till sig om man ofta upplever det, jag vet inte?

När man har adhd har jag förstått att hjärnan har en annan form av belöningssystem än för de som är friska. Därmed kan det vara oerhört svårt att göra saker som är tråkiga och man får kämpa 1000 gånger mer än andra att utstå för min hjärna vill ha belöning och stimulans hela tiden. Det får man inte av tråkiga saker. Försöker man göra man tråkiga saker blir det sällan bra heller.

Jag städar o diskar osv men det är otroligt svårt för mig att komma igång och göra det. Sen har alla olika svårighetsgränser.

Jag skulle inte heller ta ett jobb om jag upplevde att det var tråkigt. Har man adhd har man svårt att behålla fokus och uppmärksamhet som det är och det blir inte lättare när saker är tråkiga. För mig är det viktigt att kunna göra ett bra jobb och det kan jag inte om det är tråkigt. Förstår du? Jag skulle gärna kunna klara av att göra saker som är tråkiga för det ställer till mycket problem i min vardag att ha svårt med det, men jag hindras av min hjärna. Det handlar inte om val eller ursäkter, utan det är en del i ett funktionshinder.

Sen betyder det inte att man inte har en diagnos bara för att man inte har gjort en utredning, det vet man först när den är klar.