Vad tycker du är viktigt i uppfostran?

Det man ärver är inte bara föräldrars begåvning utan också delvis deras ambitionsnivå.

Föräldrar som vill något för sina barn lägger ofta mer tid på dem och om det inte slår bakut i ett uppror så kommer de ofta längre än andra barn då. Och inte minst uppmanar man väl ofta till aktiviteter som man själv tycker om.

Jag har alltid läst mycket och älskar att läsa högt- inte konstigt då att mitt barn hade ett bra ordförråd tidigt och att vi varit igenom precis alla böcker om kroppen, jorden, universum, historia för barn och alla klassiska barnböcker osv osv.

Men sen tog han inte över det när vi slutade läsa för honom, utan det blev en paus på några år innan han hittade det han själv ville läsa. Och hans pappa var också så, upptäckte läsningen långt senare än även sonen. Jag får hacka i mig att inte bara mina gener gått vidare...

Idag finns det även andra sätt att få kunskap. Många gånger i diskussioner så vet min son saker som han har sökt och sett en youtubevideo om- högt och lågt, seriöst och oseriöst, men det bidrar också till kunskapen han har. Och så måste man klart ha diskussioner om källkritik ibland. Men finns det ett driv mot att ta reda på saker när man inte förstår, och söka rätt på fakta om det man är nyfiken på, så räcker det långt.

Jag tycker det är viktigt att visa att man faktiskt tar reda på saker om man inte förstår, och inte bara viftar förbi dem eller låter saken ligga av lättja. Varken jag eller min man kan stöta på ett ord eller en frågeställning som vi inte begriper utan att försöka ta reda på vad det betyder, var det kommer ifrån eller vad det handlar om. Den egenskapen vill jag att mitt barn tar över. 

Har man kunskap gör man i regel bättre val. Och att kunna skaffa kunskap och lösa saker själv ger bättre självförtroende.