BF Oktober 2025

Hej!! Jag hoppar också in i tråden. Blir väldigt tajmat med mitt första barns födelsedag då jag har bf 18 okt om detta går vägen. 

Resan till första barnet tog två år pga lite olika orsaker, då fick vi medicinsk hjälp. Denna gången gick det på första försöket. Vilket är såååå roligt men också sjukt chockerande, jag har väldigt svårt att ta in det och har lite sorgsna känslor gentemot mitt första barn. Som nu inte kommer vara min lilla längre. Känner mig också ödmjuk inför att allting kan hända och att det är supertidigt. Avvaktar lite med att gå med i en grupp på Facebook då jag vill göra ett första tidigt ultraljud. Men har en liten mammagrupp på fb med mitt första barn och den gruppen har varit ett av mina stora stöd så går gärna med om allt fortskrider som önskat. 

Är det öven fast jag inte använt nikotin tidigare 😡 är rasande, skör, glad, arg, ledsen om vartannat. Med mitt första barn hade jag tydliga symptom med kräkningar, ömma bröst etc jättetidigt. Denna gången har jag hittills endast haft uselt humör. 

Jag kommer att få göra tidigt ultraljud pga tidigare komplikationer, tycker det känns skönt att få veta att graviditeten sitter rätt och att få en bekräftelse på att det faktiskt är nåt där inne. 

Jag känner mig så nervös och orolig i kroppen! Har ett barn sedan tidigare och i den graviditeten mådde jag verkligen piss i början, kräktes innan BIM, hade väldigt ont i brösten, mycket växtvärk. Ja extra allt vad gällde symptomen, tidigt tidigt. Denna gången har jag lite molande känsla i magen, det är allt och jag kan inte sluta inbilla mig att det är pga att graviditeten inte utvecklar sig. Är i slutet av vecka 5 så väldigt tidigt ännu 

Någon som har barn sedan tidigare som upplevt eller upplever samma sak? 

Denna känslan!