Anonym (Hmm) skrev 2025-03-01 21:04:09 följande:
Jag har haft lite svårt med det dåliga samvetet faktiskt. Mitt barn minns i dagsläget att han stod och grät vid en grind flera gånger när han var 2 år och han ville att jag skulle komma och hämta honom på förskolan och han trodde inte att jag ville komma och hämta honom. Tyvärr hade jag provanställning och en hård chef så det var bara att stå ut 6 månader + 1 månad innan jag fick gå ner i tid. Nu har jag jobbat deltid i ett år men det tar verkligen på ekonomin, sparandet är noll (som ensamhushåll med barn).. Det som är skönt är väl att barnet börjar bli äldre och leker mer med kompisar där osv.
Jag förstår att du valt som du gjort men du måste släppa samvetet och se till allt bra du gör för ditt barn!
Mina barn är nu snart 10 och 13 och jag upplever att de behöver mig mer nu än när de gick på förskolan (både fysiskt för att ta dem till aktiviteter men även emotionellt med alla känslor som är i kroppen när man går in i puberteten). Jag är med facit i hand glad att jag jobbade 90% när de var små och kunnat gå ner till 80% när de blev lite äldre. Hade jag haft ett jobb med flexmöjligheter hade jag nog jobbat mer.
Jag provar för tillfället att jobba 90% men det är svårt att få ihop tiden med alla aktiviteter barnen vill gå på