• helene306

    ~ Tassmetoden ~ - en mild sömnskola

    Jag lämnar ett avtryck för att få ta del av era erfarenheter och tips Vi har en 11½ månaders som vaknar ofta på natten, mest för att få närhet. Grejen är att hon blir så arg och sparkar i sängen så vi måste ta upp henne i famnen för att lugna (vi hör ju på gråten/skrik, ibland kan det gå att lägga en hand på henne och buffarumpan) och det känns i min rygg nu. Uppvak fixar jag även om sömnbrist gör sig påmint ibland men så attans trött är jag inte ändå. Men min rygg ... Hon väger ändå sina 11 kg och även om jag sätter mig i fotölj så känns det.

    Jag vill vända detta, vi behöver dessutom få sova allihop. Maken och jag turas om men oftast får maken ta då hon strular mer med mig. Jag slutade nattamma för ca 3 veckor sedan och det gick över förväntan. Jag skrev om det på min blogg men nu vill jag ha bort uppvaken. Förra veckan, självklart när maken var bortrest i jobbet, vaknade hon 12 gånger! Sista gången 4.30 och jag fick henne att somna om 5.40. 6.10 vaknade hon och ansåg det var morgon Jag var en dålig mamma humörsmässigt den dagen ...


    Tassmetoden tilltalar mig. Lite har jag ju kört den omedvetet märker jag när jag läste i TS men jag får väl gå på lite "hårdare"? Allt beroende på hur pass hon skriker. Jag vill inte ha förtvivlat gråt men går det att sluta nattamma så ska väl detta gå också?


     


    Däremot har hon aldrig velat ha någon snuttefilt. Hon tar inte heller napp. I sin säng har hon en snuttefilt och en mjukisfilt men de brukar hon mest kasta omkring med när hon vaknar. Det är inga hon tar för att söka tröst med. Funkar det utan snuttefilt?


    (¯`°?.¸ ღ F+H=D&A ღ ¸.?°´¯)
  • helene306
    ModestyBlaze skrev 2011-03-29 20:30:19 följande:
    Hej, en liten sak som många gör är att när de tar upp, så hysshar de, gungar de och på annat sätt gör det "Mysigt" för barnet. Gör inte det! Utan ta upp för att hon skall slippa skrika i sin ensamhet, lägg ner direkt hon slutar. Inte vänta för länge, för då fastnar man lätt där och det blir längre och längre. Utan tänk snabbt upp och direkt ner med handen på ryggen. Håll handen tills barnet är lugnt, riktigt lugnt. GÅ UT!

    Det är bättre att du tar upp 100 ggr kort och går ut 100 ggr än att du står en låååång stund så hon nästan blir sömntung. För då skapas just det mönstret. Utan mönstret du vill åt är ju att hon skall somna själv. lugn! Det är BUSjobbigt i upp till 10 dagar för barn under 1 år och upp till 3 veckor för barn över 1 år. men det ger utdelning om man är konsekvent.

    Visst kan du köra utan snuttefilt, men har du napp måste den bort tycker jag. Annars funkar inte tassning som den skall.

    Lycka till!
    Jag startade nu ikväll Oftast brukar vi få ha henne en stund i famnen tills hon somnat in. Idag la jag ner henne tidigare och självklart kom det protest. När hon efter lite buffande och en hand på axeln somnat in vaknar hon när jag skulle smita ut. Hon är hopplöst lättväckt! Hon blev hysterisk fast jag la ner flera gånger så det var bara att ta upp och börja om. Nu var hon arg med en gång så jag fick nynna men hon hamnade i säng innan hon blivit sömntung som du skriver (bra ord föresten ) Hon vaknade till när hon landat i sängen men jag la på handen och gungade sängen (har vyssan lull-tasar) och fortsatte nynna. Hon somnade gott och nu hoppas jag hon sover gott också. Får se vad jag pallar med i natt, maken är bortrest men jag ska köra på och definitivt lägga ner henne innan hon hunnit däcka in i famnen. För min ryggs skull

    Napp har hon bara tagit några gånger när hon somnar för natten. I vagnen på dagen kan det gå men kanske bara 5 gånger sen hon föddes vid läggning så napp är inget problem. Hoppas verkligen det går bra att vända detta men jag känner mig hoppfull!
    (¯`°?.¸ ღ F+H=D&A ღ ¸.?°´¯)
  • helene306
    ModestyBlaze skrev 2011-03-30 13:58:49 följande:
    Här är nyckeln! Man skall bara lugna sitt barn. Somna in skall de göra själva! Det är däri nyckeln ligger. ATt lära sitt barn att somna själv, utan en massa hjälp till detta. Så, man lugnar bara ledsamhet. INTE SÖVA, det skall hon ju nu lära sig själv. Visst?

    Så gå UT innan hon somnar. Hon skall veta ATT du finns där när hon är ledsen, MEN hon har förtroendet att försöka lära sig somna själv, för det kan hon, bara hon är lugn och trygg i sin säng. Det gör du genom att lugna men gå innan hon somnar.

    Det kräver alltså många ut och in spring, men hellre det i 3 nätter än att du inför nya sövmetoder, om du hänger med?

    Sen i förlängningen är det ju då så att lär man sig somna själv, kan man somna om själv när man vaknar på natten. För man är trygg i sig själv, inte i något eller någon annan.
    Det har du rätt i. Blir att testa i kväll Överlag var jag nöjd med natten! I vanliga fall får jag ha henne i famnen 10-20 min. I natt var det 4, 7 och 12 min som längst. Otroligt! Alla gånger la jag ner henne innan hon somnat, hon blev arg självklart men lite gung, lite buff och en hand som jag lättade på successivt gjorde susen. I natt smet jag faktiskt ut innan hon somnat till när jag tänker efter. Jag kör på  

    Pratade idag på öppna förskolan om detta och många ansåg att man får gilla läget med täta uppvak. Jo visst svarade jag och uppvak kan jag väl ta men min rygg pallar inte det mer. Det måste bli en ändring för allas skull och få en god nattsömn. En del tyckte att hon skulle få skrika (hon väcker ju hela huset) men det fixar inte jag. Dels blir man irriterad men främst: vem vill somna förtvivlad och gråtandes? Nej, tassmetoden tilltalar mig och jag tänker fortsätta så här men gå ut snabbare som du skriver. Att skrika sig till sömns är inget jag någonsin kommer låta henne göra. Hon accepterade ju läget i natt och då ser jag ingen anledning till att acceptera läget eller låta henne skrika. Alla barn är väl olika i hur de somnar bäst förvisso men jag blev lite smått irriterad av vissa råd som detta med att skrika sig till sömns. "Ta några skrikiga nätter och låt henne vara så ändrar det sig om 3-4 dagar" En del tyckte även jag skulle ta in en madrass för att ligga bredvid henne och kunna lägga en hand på henne om hon vaknar till. Är det ok?
    Jag ser ingen anledning till det eftersom hon sov dåligt när spjälsängen stod bredvid vår säng. Sen har jag ingen madrass Hon sover ju "bra" i sitt rum och uppvaken varierar. I natt tycker jag det var helt ok. Hon somnade 19, vaknade 23, 00, 3.40 och vaknade 6.15. Med tanke på att hon kan vakna 4 gånger innan midnatt i vanliga fall så är jag grymt nöjd
    (¯`°?.¸ ღ F+H=D&A ღ ¸.?°´¯)
  • helene306
    ModestyBlaze skrev 2011-03-30 19:20:04 följande:
    Hej, ja du jag kör massa metoder. SHN, Baby Whisperer, TAssmetoden, Contented baby osv... Det de flesta av dessa har gemensamt är att man inte gillar CIO eller 5MM där det hela går ut på att barnet just skall skrika själv tills det somnar. Jag personligen tror inte heller på att skrika (eller gråta då) tills man somnar är så bra.

    Det jag vet av erfarenhet av de som kör med 5 MM är att de måste med jämna mellanrum göra om och göra om. Med Tassmetoden har du ju en "verktygslåda" att ta till när det behövs.

    Nej, jag hade av de skäl jag just skrivit om ovan INTE haft madrass i rummet, för då knyter du tryggheten till DIG inte till barnet självt. Risken är att man fastnar där då.

    Så fortsätt fint som du gör, det kommer att gå strålande!
    Tack! Nä, någon madrass lär inte letas upp och lägga på golvet. Vi har ju ingen, eller jo, en 160 madrass, men det lär bara störa till det mer. Så ska hon inte somna heller när hon har sovit själv i sitt rum sen v 8.

    Jag känner mig mer och mer hoppfull måste jag säga. Hon vaknade till med ett skrik nyss och satt upp i sängen när jag kikade in. Döm om min förvåning när det bara var att lägga henne ner (har aldrig gått innan), lägga handen på bröstet en stund och sen gick jag ut. *ritar kors i taket *
    (¯`°?.¸ ღ F+H=D&A ღ ¸.?°´¯)
  • helene306
    Jumbopolly skrev 2011-04-22 21:57:02 följande:
    Vi har provat typ denna metod för ett tag sedan MEN..
    Det verkar som våran son faktiskt ÄR hungrig på nätterna.
    Våran dietist sa att vi kunde ge han lite vatten istället för välling. Men då sover han ca 15 minuter och sen gallskriker igen. Han ger sig inte förräns han blitt mätt.
    Behöver han natt målet måntro eller inbillar ja mig bara det?
    är knäckt av alla vakna nätter. Är det inte välling så är det vatten annars mardrömmar, för varmt i rummet, osv osv..
    hmm
    Men vad tror ni är det hunger och ett behov av mat eller inbillning från våran sida?
    Hur äter han på dagen och innan läggning? Matintaget under dagen splar stor roll hur de sover på natten. Igår somnade dottern och hade ätit lite dåligt innan hon somnade18.30 så när hon vaknade vid 00.30 gav jag henne äggmjölk och hon somnade om på stört och sov till 7. Hur gammal är han? De har ju olika faser som kan påverka. Dottern hade en period hon vaknade flera gånger och skrek hysteriskt, nattskräck. Då funkade inte så mycket, hur vi än gjorde skrek hon och vi kunde bara lugna. När detta la sig körde vi på med samma rutiner som innan igen.

    Han kan också vakna just för att han vill ha något att äta. Vår son gjorde det. Han vaknade alltid och skulle ha välling på natten trots att han drack ca 2 flaskor välling vid läggning. Vi var fast i ett vällingträsk. Han var inte hungrig, det var bara vana. När jag tröttnade sa jag förklarade jag att när vällingen är slut köper vi inget mer (han var ju typ 3 år) och den dagen det var slut fick han vatten. Han drack en gång sen sov han. (nu vaknade han iofs ändå för att knata in till oss)

    Är han hungrig så håll er till välling men skippa att erbjuda vatten. Somnar han gott och sover bra när han har fått välling på natten?
    (¯`°?.¸ ღ F+H=D&A ღ ¸.?°´¯)
  • helene306
    marla333 skrev 2011-04-23 21:23:46 följande:
    brukar inte bebisar vänja av med att sluta äta på natten själv eller ska man hjälpa till med att vänja av? 
    Jag har alltid fått hjälpa till med att vänja av. Med första barnet slutade jag nattamma när han var runt 4 månader. Då tog han napp utan knot istället. Nattvällingen slutade vi med när han var runt 3 år. Fick vatten istället och det köpte han. Andra barnet slutade jag nattamma när hon var runt 11 månader och efter att hon var 1 år slutade jag amma henne till sömns. Våra har aldrig slutat självmant. Med dottern var det så tydligt att hon sov bättre på natten när jag slutade nattamma. Med en gång åt hon betydligt bättre på dagen också. Hon var ju inte hungrig innan eftersom hon hade tillgång till mat dygnet runt. Sonen åt bättre på dagen han också när vi la ner nattvällingen.
    (¯`°?.¸ ღ F+H=D&A ღ ¸.?°´¯)
  • helene306
    Jumbopolly skrev 2011-04-27 21:31:24 följande:
    Nu var vi inne på 4de natten och då brakade hela metoden IGEN.....
    Han gallskrek och bråkade från kl 23 ända fram till kl 5 i morse...
    Inte för han var hungrig för flaskan spottade han utan för han fick feber...
    så bara för att vi skulle anstränga oss och avvänja han vid vakenheten och ätandet på nätterna så fick han ju tand nummer 5 och 6 nu.. så killen har numer 6 bissingar och 2 till på g.. sen ska det väl vara över för ett tag framöver...
    hoppas jag får sova inatt...
    Alltid är det något ... Ni får ta det för vad det är nu och ta tag i sömnen sen när tänderna inte stör och gör ont så mycket som de gör nu.

    När dottern vaknade ofta och skrek på nätterna tröstade en annan mamma med att det blir bättre när de har fyllt 1 år. Det klamrade jag mig fast vid när det var som jobbigast och mantrat var "Det blir bättre, det blir bättre" Det har blivit betydligt bättre men jag tror mer tassmetoden hjälpte henne än vad den magiska årsgränsen var. kanske en kombination? Hon vaknar fortfarande, allt från 1-3 gånger men oftast somnar hon om. Ibland hamnar hon mellan oss och sover gott.

    Hoppas du har fått sova i natt!
    (¯`°?.¸ ღ F+H=D&A ღ ¸.?°´¯)
  • helene306
    marla333 skrev 2011-05-06 17:38:38 följande:
    tassar också.

    har en dotter på 9 månader. ofta gallskriker hon på nätterna helt plötsligt fast hon sover. kan dröja en stund innan hon vaknar. läst nånstans att det kan vara nattskräck? nån som vet nåt mer om de?
    Det är garanterat nattskräck. De drömmer och befinner sig kvar i drömmen och skriker hysteriskt och förtvivlat. Vår dotter kan fara hej vilt i vår famn och nästan försöka klättra bort. Det enda man kan göra är att hålla i dom och lugna, man ska inte försöka väcka dem. Det låter otäckt men som sagt: de drömmer. Just runt 10 månader drömmer de mycket och allt bearbeta i sömnen. Det kan bli en orolig tid men det går över. Om inget annat lugnar det ner sig.
    (¯`°?.¸ ღ F+H=D&A ღ ¸.?°´¯)
  • helene306
    Jumbopolly skrev 2011-05-07 19:15:32 följande:
    Men när försvinner sånt då?? jag blir tokig om han skall hålla på med sådana bravader också nu ända fram tills jag gått i pension.. skämt och sido är dyngtrött jue å vill ha lite sovtid nattetid!!!
    Det är väl lite olika tror jag. Vårt första barn började med nattskräck för första gången när han var 2 år. Sen hände det några gånger till med månaders mellanrum. Nu är han 6 år och jag tror sista skriket var när han var 4-5 år. Det brukar gå över när de blir större, inget som håller på fram tills pensioneringen men nog så jobbigt när man är inne i det.
    (¯`°?.¸ ღ F+H=D&A ღ ¸.?°´¯)
  • helene306
    rusinapulla skrev 2011-05-29 11:49:21 följande:
    Jag har en fråga:

    När ni körde igång med tassmetoden, hade ni redan slutat nattamma då?
    Jag vill funderar på att prova, men min bebis vill alltid amma när han vaknar på natten. Slutade ni bara rakt av med det? Hur reagerade era barn? Vet inte om jag kan tåla så mycket skrik. Borde pappan ta första nätterna?
    Är det nån som kört nån variant där amning ingår och där man succesivt tar bort det? Min sexmånaders baby vaknar som en klocka efter exakt tre timmar efter han somnat in för natten, sen kanske ett till tretimmarpass och sen kanske två tvåtimmarspass.

    Tips?
    Jag slutade amma på natten och kom i kontakt med denna tråd sen och då började vi tassa. När jag la ner amningen gick maken in och hon skrek som en stucken gris. Det var bara jag som dög. Gjorde hon anspråk till att vilja amma sa jag helt enkelt "Nej" med lugn röst. Hon knölade lite i famnen men gav upp fort och fattade vinken. Istället blev vi fast med att ha henne i famnen för att lugna om hon skrek och min rygg sa till slut ifrån. Då hittade jag denna tråd och började. Dottern var runt 10 månader när jag slutade amma på natten. Runt 11 månader när vi började tassa. När hon var runt 8 månader kämpade jag med att få henne att sova i spjälsäng. Innan dess samsov vi men när hon började krypa rörde hon sig i sängen och var på väg ur ett par gånger. Att få henne att sova i spjälsäng var kämpigast av allt! Första kvällen höll jag på i närmare 2 timmar, andra kvällen 1½ timme och så kortades det ner.

    Jag tål inte heller skrik och hon protesterade mer när hon skulle sova i spjälsängen. Samma sak när vi tassade och la ner för att hon skulle somna själv. Hon protesterade men skrek inte. Jag tror inte på att försöka sluta nattamma samtidigt som ni börjar tassa. Visst kan det gå men samtidigt kan det bli för mycket på en gång. Jag skulle personligen ta nattamningen först och tassa sen. Men det är jag.
    epione skrev 2011-05-30 09:55:33 följande:
    Har av tidsskäl inte hunnit läsa igenom hela tråden, så jag vet inte om det finns svar på min fråga.

    Vi har precis börjat med tassmetoden, och efter en natt känns det fortfarande bra. MEN till min fundering. Vår dotter har aldrig haft problem med sömnen på dagen, då somnar och sover hon alltid själv men med hjälp av napp och snutte. Nu på natten har vi slutat med nappen, för den stör, så hon har alltså bara snutte och tassen. Min fundering är därmed, hur göra med nappen på dagen? Byta även dagsrutin och tassa då med, eller fortsätta låta henne använda napp på dagen men inte på natten?
    Visar hon tydligt att hon vill ha napp när hon sover på dagen skulle jag låtit henne ha den. Kan hon somna utan är den ju bara att ta bort. Vår dotter har inte använt napp förän nu när jag slutat amma helt. Innan dess spottade hon ut. Nu har hon napp både på dagen och på natten när hon sover.
    (¯`°?.¸ ღ F+H=D&A ღ ¸.?°´¯)
  • helene306
    Jumbopolly skrev 2011-05-30 21:18:50 följande:

    Jag har en fråga och undrar hur ni skulle gjort...


    Nu har vi tassat ett tag och jag har upptäckt en sak.


    När han vaknar min son på natten och man får stoppa in nappen så hjälper det INTE att lägga fler nappar i sängen eller så.. Han kryper och gråter i sömnen.


    Han vaknar, gallskriker och kryper runt i sängen men sover fortfarande.. varenda natt likadant.


    Så stoppar man in nappen och vipps sover han lugnt igen...


    Framåt tidiga morgontimmarna går det till likadant men då hjälper det inte att stoppa in nappen den åker ut lika fort igen. Däremot om man tar upp han och bär in han till min säng och han får ligga hos mamma så sover han någon - några timmar till.


    Hur skall man göra för att detta skall ändra sig? Väcka han när han kryper och skriker i sömnen eller låta han vara och låta han ligga och skrika eller vad skall man göra?


    Hur gammal är han? Eftersom han fortfarande sover när han drömmer och skriker skulle jag mer tolka det som att han har mycket att bearbeta och det gör han under sömnen. Vi vet ju själva hur knasigt det kan bli med drömmar och för en liten bebis kan det bli för mycket. Att han somnar gott bredvid dig är för att du är tryggheten där och då.


    Vår dotter har nattskräck ganska ofta. Hon skriker så man tror hon har världens kramper och smärta, hon slänger sig i våra famnar och försöker åla sig bort. Hon blundar, sover fortfarande men skriker något otroligt. När hon har hållt på så händer det ibland att hon får sova mellan oss. För allas lugn. Har barnet nattskräck ska man inte väcka. Bara lugna. Vi tar alltid upp dottern när hon skriker och vyssjar tills hon lugnar ner sig. Stryker henne på ryggen osv. När hon lugnat ner sig (hon sover fortfarande) lägger vi ner henne. Ibland vaknar hon till och blir otroligt ledsen, det är då vi lägger henne mellan oss.


    (¯`°?.¸ ღ F+H=D&A ღ ¸.?°´¯)
  • helene306
    Jumbopolly skrev 2011-05-31 21:36:47 följande:

    har faktiskt funderat på om det är nattskräck han har.. Han är snart 9 månader men ter sig likadant i våran säng mellan oss. Orsaken till att jag nu vill ha han i egen säng är för att kan kryper i sömnen och det börjar bli farligt att ha han i sängen för han kryper över sin pappa (som inte vaknar) och ramlar ner i golvet. Därav vill jag ha han i spjälsängen där jag vet att han inte kan trilla ur och göra sig illa...


    Finns det INGET man kan göra åt nattskräck i så fall? å allt krypande i sömnen.. Ibland är han som en liten varulv eller nåt som kryper smygandes på en och ibland attackerar med tänderna.. läskig krabat...


    Låter precis som vi hade med vår dotter. Hon började också krypa ur sängen och jag fick ta fajten med att få henne att sova i spjälsängen. Det var tuffast av allt. Sluta nattamma, sluta amma innan läggning och tassandet var ingenting jämfört med att få henne i spjälsängen. Runt 10 månader drömmer de mycket, det händer mycket i deras utveckling och eftersom man bearbetar allt under sömnen blir det ofta för mycket för barnen att ta in och sortera in. Då kan de drömma hetsigt och få nattskräck. Jag har bara läst att man inte ska väcka ett barn som har nattskräck utan bara lugna så det är det vi gör. Det blir bättre är enda trösten jag har. Vi kunde inte ha dottern mellan oss om hon vaknade upp på natten för hon började krypa runt och fjanta med en gång. Vår säng är dessutom väldigt hög (runt 80 cm upp) så det blir ett högt fall och hon har gjort ett svanhopp från fotänden en gång (visserligen på morgonen och maken fick inte tag i henne när hon började krypa iväg i snabb takt). Nu kan hon ligga mellan oss om hon vaknar på natten men för några månader sen funkade det inte alls. Hon blir 14 månader nästa vecka.
    (¯`°?.¸ ღ F+H=D&A ღ ¸.?°´¯)
  • helene306
    Jumbopolly skrev 2011-06-01 13:18:33 följande:

    Jag har omedvetet en gång råkat väckt honom i hans sömnkryparstil. Då kröp han med ögonen öppna och sitt joller till prat men han sov.. Satte honom i knät (kl var ca 6 på morgonen) och började prata med han och det stämmde väl inte i hans dröm så han vaknade och började tokskrika.. =(


    I blev det ett faktum. faran av att ha han i våran säng. Hämtade honom som vanligt strax före kl 6 då han skrek och inte somnade om med napp utan lade han på min arm i min säng å han sov som en stock. När min man gått till jobbet så bredde han ut sig på hans sida och ca kl 8 hörde jag bara en regält duns och strax efter ett gallskrik. Där låg ungen upp och ner med huvudet i golvet efter att ha krypit i sömnen och dunsat ner i golvet =(


    Idag har han varit supergnällig så undrar egentligen hur illa smällen i skallen tog. Nu har han ändtligen somnat en stund och hoppas på en go å glad kille när han vaknar sedan..


    Vi får väl stå ut med springandet ett tag till.. har jag varit uppe varenda natt i över ett år nu så klarar jag väl några månader till..


    Han kan ju ha fått lite huvudvärk efter fallet men oftast är det ingen fara. Så länge de är "som vanligt" och inte kräks, tappar medvetandet, sluddrar eller blir slöa så är det ingen fara. Vi pallar upp med kuddar under madrassen och lägger täcket i en rul och det har funkat hos oss hittills. Jag hoppas det fortsätter funka också för det är en bit ner till golvet. Ett annat alternativ är att lägga madrass på golvet också.

    Vi har också sprungit hit och dit och gör det fortfarande. Vår son på 6 år kan ropa ibland och då knatar någon av oss in till honom. Vaknar dottern och skriker hamnar hon mellan oss. Vi har blivit bekväma och det blir oftast att vi tar henne till vår säng istället för att lugna och lägga tillbaka. Ibland sover hon hela natten men då vaknar jag med ett ryck och tror hon är död. Det är en hemsk känsla och jag måste in och kika till henne.
    (¯`°?.¸ ღ F+H=D&A ღ ¸.?°´¯)
  • helene306
    Dianthus skrev 2011-06-02 07:08:25 följande:
    Totalt misslyckande denna natt. Var tillbaka i gamla vanor. Vet inte hur jag går vidare nu och det känns som om jag tagit mig igenom de andra 2 nätterna i onödan. Får väl jobba på det där med att bestämma mig... Men svårt när man är så trött!

    Bakslag kan komma. Fortsätt bara så ger det sig. Börjar du vackla och ger upp då blir det strulnätter igen så bestäm dig och kör på.


    Jag började tassa när maken var bortrest 2 nätter i jobbet. Det gick över förväntan bra. Så kom maken hem, jag gav honom direktiv i vad som gäller och vad gör han? Jo, han tar upp dottern och allt tassande var förstört. Jag var gråtfärdig över det jobb jag lagt ner som han raserade på 2 sekunder! Sen blev hon förkyld och tassandet fungerade halvdant. Men så körde vi på igen och det gav med sig. Kör en alternativ tassning annars, använd grunderna men gör det till ditt egna om det funkar bättre?


    (¯`°?.¸ ღ F+H=D&A ღ ¸.?°´¯)
  • helene306
    annabella skrev 2011-06-03 20:11:03 följande:
    Vi försöker använda den här metoden efter att ha läst det som står här och det jag kunnat hitta på nätet. Men jag tycker inte att det går så bra. Jag vet inte om det beror på att jag fortfarande ammar henne på natten? Det kan jag inte sluta med hur som helst, eftersom hon inte äter så bra dagtid och inte går upp i vikt som hon ska. Hon vägrar gröt och tar inte flaska, så jag är lite begränsad.

    Anledningen att vi ville börja styra upp hennes sömn, är att hon tidigare vägrat att sova om hon inte fick ligga tätt intill mig och dessutom gärna snutta på mig nätterna igenom. Det funkar inte i längden och nu när hon är drygt sex månader är jag så trött att jag knappt funkar längre. Dessutom blir det ju inget vettigt med hennes mat om hon fortsätter ligga och snutta hela nätterna. Hon behöver äta på bestämda tider, men relativt ofta tills hon börjar gå upp i vikt som hon ska.

    Det vi har gjort är att lägga henne i hennes egen säng på kvällen när hon ska sova och tassa. Sedan gör vi det vid varje uppvak, utom om det är dags för mat och hon får inte mat oftare än var tredje timme. Så jag ammar innan läggning, vid elva, vid två och när det är dags för morgonmat vid fem-sex så får hon komma över till min säng och äta och sedan ligga kvar där tills vi går upp (vi brukar inte sova mer då iallafall, eftersom storasyster ska upp och gå till dagis).

    Men jag upplever att det har blivit värre och värre med uppvaken och gråtandet för varje kväll och natt. I kväll var fjärde kvällen och hon var helt hysterisk och otröstlig i säkert en timme innan vi fick henne att sova. Natten som gick var också jobbigare än de två tidigare, så jag ser inte direkt fram emot natten som kommer.

    Vad gör man när de inte lugnar sig när man tar upp enligt steg fyra? Det finns ju inget steg fem, så jag antar man ska hålla henne tills hon lugnar sig oavsett hur lång tid det tar?

    Är det verkligen som några av er skriver här ovan, att allt är förstört om man får bakslag? Eftersom dottern har varit väldigt mycket sjuk, så skulle det ju innebära att allt vi gör nu är ogjort isåfall? För jag kan inte gärna framhärda med tassning om hon är ledsen för att hon har hög feber och öroninflammation t ex (hon har haft det flera gånger i rad).
    Vår dotter ratade mat och flaska också så länge hon ammade på natten men det blev bättre i ätandet när hon var runt 9 månader. När jag slutade amma på natten (runt 10 jösses vad fort man glömmer!) först då började hon äta riktigt bra på dagen. Då för en gångs skull var hon hungrig. Eftersom hon började krypa runt i sängen så fick jag vänja över henne i att sova i spjälsängen. Vaknade hon satte jag mig på sängkanten och ammade och la tillbaka henne. Hon kunde amma varannan till var tredje timme från hon la sig runt 19.30.

    Jag tror inte allt är förtstört om man får bakslag så länge man håller fast i rutinerna och gör som man gjort. Jag menar, skulle ni släppa allt nu och skippa tassningen då tror jag det blir betydligt värre. När vår dotter har varit förkyld och haft det jobbigt har hon sovit mellan oss när hon vaknat upp (jag vill ha koll) men så fort hon andas bättre och febern har lättat är det tillbaka till det som var innan. Hon somnar alltid i spjälsängen.
    Jumbopolly skrev 2011-06-05 08:36:30 följande:

    Kan berätta något roligt för alla..


    Inatt har jag fått sova en hel natt för första gången.. Vaknade runt kl 5 i morse å såg att klockan var över 5 å ingen bebis har varit vaken.. yiiippppiiiiii =)


    Men det är väl enda natten kan jag tro...


    Håller tummarna att det inte var enda natten
    (¯`°?.¸ ღ F+H=D&A ღ ¸.?°´¯)
Svar på tråden ~ Tassmetoden ~ - en mild sömnskola