~ Tassmetoden ~ - en mild sömnskola
![](http://www.familjeliv.se/bundles/flmtinymce/vendor/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif)
Ms Leia - jag tror nog att du tänker precis rätt när du tänker konsekvens! Himla synd att tänder och öron skalle börja störa just då ni började få nätterna i skick! Jag märker också av separationsångest här (lillen är 8½ månad) så jag försöker tanka så mycket närhet och ömhet som det går dagtid för att göra situationen så uthärdlig för honom som det går. Men det är nog lite jobbiga dagar här nu då lillen helt utan (fysisk) anledning som t.ex. hunger, trötthet eller våt blöja kan börja stooorgråta. Stora, våta tårar bara rullar nerför hans mjuka, runda kinder och ingenting man gör får gråten att tystna. Då brukar jag bara smeka hans rygg, berätta varför det känns så jobbigt för honom och lova att det snart går om... tycker att det känns bättre för oss båda då
MiniFröberg - alla barn kommer till ro på sitt eget sätt och vill din busunge vimsa runt innan han somnar så är det nog inget som hindrar det Angående det där med att somna genast man kommer i famnen och börja skrika genast man blir nerlagd igen blev det så för oss efter några nätter. Då gjorde jag så att jag trappade ner på famngångerna per uppvak så att säga, dvs första natten på "nedtrappningen" tog jag honom i famnen 3 gånger/uppvak och höll sedan tassen på tills han var lugn. Följande natt tog jag i famnen 1 gång/uppvak och efter den natten förstod han min poäng och tassen började oftast räcka
Blir gråten jätteledsen måste man ju förstås ta i famnen på nytt men här var det mest protestgnöl...
Sicken tur att vi inte hade sänkt spjälsängen då vi tassade - låter onekligen lite jobbigt för ryggen :-/ Jag läser med stort intresse hur ni gör t.ex. då barnen börjar stå upp eftersom vi säkert har det på kommande här också. Det gäller ju att vara förberedd och genast ha strategin klar
Det förra inlägget smet iväg innan jag var helt färdig. Men nog hade jag väl med det mesta jag tänkt mig...
Det här vill jag ännu tillägga till första frågan:
Katja Rantala som har utvecklat metoden skriver att små barn behöver hjälp med att komma till ro, inte hjälp med att somna. Det är liksom grundtesen. Man ger alltså inte dubbla budskap utan man anpassar trösten till hur ledset/oroligt barnet är.
Så tänker i alla fall jag mig det hela - kanske någon annan tänker på annat sätt :)?
superasstess - undrens tid är inte förbi
Mamasnest - jag förstår att du har svårt att ta till dig att det är ok att ta upp barnet då du är inkörd på SHN Men iom att du alltid lägger ner barnet genast det är lugnt visar du "det här är rätt känsla SÅ skall man vara i sängen". Tänker man SHN och vargar ÄR det dubbla budskap men vi gör inte det nu utan vi tänker bara lugn och trygg bebis som skall bli *redo att somna*
MsLeia - det ÄR svårt att veta exakt när man skall ta bort tassen och när man skall ta i famnen. Så här skrev jag åt Ënigma om tassen för några dagar sedan: "NÄR man skall sluta kan man nog bara lära sig genom trial-and-error, jag försökte sluta alltid när jag kände att han var lugn och var redo att somna i början och sedan (efter några nätter) började jag ta bort tassen genast han var lugn, och sätta tillbaks den ifall han började gråta, och ta bort den genast han var lugn... det är ett samspel där man ger så mycket tröst som behövs, varken för mycket eller för litet." Jag kan trösta dig med att det blir lättare för varje natt när både du och din dotter börjar lära er hur man gör då man tassar! Tycker att du har varit jätteduktig
Igloo79 - jag gick mest efter ljudet och hur avslappnad han kändes i kroppen. Har helt mörkt i sovrummet.
Mollysmamma - jag tror att det beror lite på barnet ifall man kan introducera egen säng och ta bort nattamningen på samma gång. Vissa barn accepterar ju förändringar lättare än andra. Om er bebis har sovit i er säng tills nu kanske det nog vore bäst att börja med att vänja vid spjälsängen t.ex. genom att sätta spjälsängen bredvid er som sidovagn... Men jag har hemskt svårt att säga hur man skall göra det där då jag ammade pojken i min säng men sedan alltid (förutom då jag råkade somna...) lyfte över honom tillbaka till spjälsängen... det är ju förstås också ett sätt du kunde testa
Vi hade nog skiftesbyte mitt i natten någon natt
Mamamsnest - man skall _absolut inte_ tända några lampor mitt i natten. Barnet skall _känna_ att du är där. På natten är det mörkt och tråkigt Se också mitt svar till Igloo79.
villrådig - sonen vaknade också varje timme, och ännu oftare mot morgonsidan.
JÄTTEROLIGT att det börja samlas mera folk här i tråden med erfarenhet av metoden som kan hjälpa med tips och råd!!! Jag kan ju bara berätta hur det varit för oss... men ju flera olika erfarenheter som samlas här desto flera olika frågor kan man få svar på!
Igloo79 - visst var det så att din dotter sover i eget rum? Vad tror du om ett sånt alternativ att du inte skulle vara i rummet då hon varvar ner på egen hand utan bara gå dit då hon är ledsen? Ifall hon vänjer sig vid att du alltid skall finnas i rummet finns ju risken att hon vill att du skall finnas där också varje gång hon vaknar till på natten. Alltså: visa att du finns där då det känns jobbigt för henne men att hon annars skulle klara sig själv?