Vill du göra reklam för din blogg? LÄGG UPP DEN HÄR!
Gutta kommer med veckans uppdrag och det visar det sig vara lite annorlunda saker vi ska göra än vad vi brukar på Farmen. Vi ska alltså inte längre jobba i lag utan mer individuellt. Vi är nu inne i vecka sju och min hemlängtan har tagit sig oövervinnerliga proportioner. Vi ska emellertid brodera våra namn, sy tofflor av ull, göra luffarsmide samt göra egen sylt. Ett annat uppdrag som jag blir så glad för är att vi ska få skriva brev hem! Gud vad roligt, jag tror knappt det är sant det jag hör? Vi längtar alla så mycket hem till våra nära och kära men för att kunna överleva dagarna här på Farmen är vi dock tvungna att försöka skjuta bort de tankarna många gånger. Trots det finns de ändå alltid närvarande längst bak i huvudet på oss. Nu kan jag knappt tänka på något annat än att jag kanske till och med ska få brev tillbaks sen? Emellertid måste vi först göra de andra uppdragen vi fått.
Allt eftersom tiden går kan jag ändå inte låta bli att bara tänka på vad jag ska skriva i brevet hem till Micke och mina barn? Det är så mycket jag vill berätta men det är så svårt att få fram orden. Jag sitter uppe på höloftet där det ställts fram en gammal skrivmaskin från tidigt 1900-tal till mig senare samma dag. Det gäller att trycka hårt på tangenterna om det ska synas några bokstäver över huvudtaget på pappret. Börjar skriva till min kära Micke:
