Inlägg från: Takhiza |Visa alla inlägg
  • Takhiza

    Fy f*n för mobbning

    Jadu vad ska man säga...

    Har själv blivit mobbad från förskolan till nionde klass! Kommer ifrån ett litet samhälle och fick gå i samma klass som de ifrån förskolan hela den tiden (och andra så klart)
    Jag sa aldrig något till mina föräldrar så redan där har du något jätte bra i din grabb Han litar på dig!! Bara det är guldvärt för honom det kan jag lova.

    Jag stod på mig under hela min uppväxt och vägrade låta mig bli knuffad på, det gjorde att jag blev psykiskt utmobbad, de fick ju inte mig dit dom ville. Det var jätte tufft, jag ska inte ljuga, men de har gjort mig jäkligt stark idag och trots att jag varit med om MYCKE för min ålder så står jag stadigt på marken, mycke TACKVARE mina mobbare och bra uppfostran från mona föräldrar att aldrig ge upp och aldrig gömma eller glömma vem jag är.

    Jag hoppas det blir bättre för din grabb. Barn är så elaka tyvärr

  • Takhiza

    Barn är ärliga? I synnerhet mot dom "stackarna" som sticker ut?
    Förlåt men barn som säger "jävla fitta" eller "hora" eller "du är så jävla ful" är inte ÄRLIGA. Dom är ELAKA. Och tro mig, det ÄR vad dom säger oftast. Och oftast i mycke lägre ålder än vad man tror.


    hallon2 skrev 2008-09-08 23:22:04 följande:
    Barn är ärliga och kanske, i vuxnas ögon, elaka... :( I synnerhet mot dom stackarna som "sticker ut".Vad har du gjort för att hjälpa din son? Jag tänker på strategier vid mobbing situationer som han hamnar i.Och vad han, rent generellt, kan tänka på i sin daliga skolvardag.Inget barn ska mobbas! Men vi vuxna (föräldrar, pedagoger) kring barnen kan oftast hjälpa dom med enkla medel/stategier!
  • Takhiza

    Jag tror dom vet mycket väl vad det är dom säger. Jag visste vad de orden betydde när jag var i den åldern och de gjorde mina mobbare med.

    Man kan ju inte skylla allt på vuxna heller, även om De ofta kan vara en del av problemet för det mobbade barnet. Av min personliga erfarenhet så förstår oftast inte föräldrar till MOBBARNA att deras barn är en av dem. För "min son/dotter är SÅ snäll så snäll, hjälper till att städa hemma och allt" Man ser inte sånt man inte vill se och så klart så är ens eget barn alltid en ängel Flört

    Det är svårt det där. Men tror att bästa sättet är att prata med föräldern till mobbaren först och sedan efter att man kommit överrens och den föräldern har förstått att "såhär uppfattar mitt barn det hela" kanske man kan träffas. För det är viktigt att komma ihåg:
    Jag tyckte jag var mobbad, de sa dumma saker till mig men det resulterade också i att JAG sa dumma saker till DOM, så dom kanske tyckte att jag var mobbaren?


    hallon2 skrev 2008-09-08 23:32:15 följande:
    Takhiza: Jag tror dig såklart! Men ser det som ett vuxen/föräldrar/pedagog-problem. Tror faktiskt inte att barn inser värdeladdningen i dessa ord... samtidigt som jag tror att dom inser att de är fel! :(MEN, ansvaret ligger hos oss vuxna!
Svar på tråden Fy f*n för mobbning