-
-
Piaf:
Ludvig!
Jag tycker det var himla kul!
Där fick du, kan man säga....
"Man ska alltid säga sanningen" - typ..... -
Piaf: Vad sa pappan sen då??
-
Jag förstår precis vad du menade.
Och det är ju inte lätt att vara liten och tolka vuxenspråk där man ska avläsa mellan raderna heller...
Ibland tror man att dom är större än dom är.
Pinigt! -
O, no!
Sa han så dessutom!!
Näe, gud vad jobbigt!
Ibland så dör man lite på situationer man hamnar i, och allra helst när man egentligen inte vill illa heller.
Så ska man förklara på nåt bra sätt och så blir det bara fel hur man än gör.
-
Piaf: Hoppas att du och vännen får en trevlig väninnekväll tillsammans
Nu ska jag åka hem till mamma och äta middag.
Love it! -
Piaf: Men varför blir det alltid så, att kommer det ett knasigt tillfälle, så händer det jämt ett till som gör situtationen ännu värre.
Hoppas att du kan ta med honom till landet snart igen då......som plåster på såren och så att dom får en bättre bild av er...
Nej, nu är det time att gå till BUSSEN!!
Tja då! -
Oj, vad vi skriver om varandra nu.
Nej, du kunde verkligen inte göra något, så det är inget att ha dåligt samvete över, men jag förstår din känsla där.
Nej, nu måste jag springa till bussen så jag inte missar den.
Du får mig att dröja kvar här..........bruttan!
Hej då!! -
Jahaaaaaa!!
Men då var det ju ingen fara alls!
HEJ DÅÅÅÅÅÅÅ!!
Får skylla på dig om jag kommer försent till mamma -
SJunger INTE på bussen!
Eller jo, kanske ska det så jag får åka själv
NU GÅR JAG!!