Roliga förlossningshistorier?

När min första son kom förlöstes jag med sugklocka och klockan släppte från huvudet så läkaren fick ta ett par steg tillbaka och jag såg bara hur den där sugklockan for genom luften. Då detta skedde i en av mina mindre skärpta stunder i livet var jag helt säker på att huvudet hade lossnat på bebisen, en fruktansvärd tanke tycker jag förstås nu men då sa jag bara nåt i stil med  "jaha det fattade man ju, vad är oddsen, men det är klart huvet ska lossna på just vår unge. Får jag sova nu?" . Nästa gång jag tittade ner låg han där på min mage med huvud och allt och jag fattade inte hur de hade kunnat laga honom så snabbt.

Vår tredje son förlossning har vi sktattat väldigt mycket åt i efterhand även om jag inte tyckte det var särskilt kul just då. Han hade väldigt bråttom så efter att jag klivit ur badet här hemma stod jag plötsligt på alla fyra med krystvärkar och brölade. Ambulansen kom och tyckte att vi skulle föda honom här hemma, men jag vägrade att ens sära på benen för jag tänkte minsann inte föda hemma.

Så de hade inget annat val än att baxa upp denna nakna, brölande, flodhäst på båren och krångla ut henne till ambulansen som de passande nog hade parkerat på bushållplatsen utanför. När vi kommer ut genom porten och jag (fortfarande brölandes) inser att, då detta skedde vid 18-snåret på nyårsafton, står ca 25 uppklädda nyårsfirande och väntar på bussen känner jag att jag måste skyla min nakna lekamen och försöker hysteriskt viftande med armarna få lite mer filt om mig, givetvis med helt motsatt effekt!

Vi hann in iaf men då visade det sig att det enda min käre make hade lyckats få med sig var tre ica-kassar med handdukar och min dunjacka och curlingkängor. Hahaha, vet inte riktigt hur han hade tänkt sig att jag skulle komma hem, i nätbyxa och blöja med en handduk runt kroppen?

Oj så långt det blev, hoppas någon orkar läsa!

HAHAHAHA, det är ju helt sjukt vad man blir dum i huvdet av lustgasen! Jag frågade upprepade gånger min man om han var säker på att vi inte var med i ett TV-spel och om det verkligen inte var Plupp(?) som stod där i hörnet när vår första son föddes.

Ni som redan varit på förlossningen vet ju hur otroligt "hot" man ser ut :)
Ni andra kan ju bara ana.. ha ha..
Svullen till tusen, iklädd i en vit nattskjorta, håret i nån konstig knut man gjorde 7 timmar sen eller nått eländigt ruffs.. ha ha

Vi låg inne på förlossningsrummet och sambon började se lite blek ut.. Så jag tänkte "Nä, fan.. han måste ut härifrån!". Så jag bad honom att gå ut och ta lite luft, gå till kiosken, ringa någon, köpa en tidning.. what ever.. bara han kommer ut och får röra lite på sig.
Så vi gick tillsammans ut i korridoren för att jag skulle passa på att kila på toaletten som jag blivit ombedd av bm att göra. Sagt och gjort, sambon stack och jag vankade av och an.. sakta... sakta mot toaletten.. stoppades hela tiden av värkarna som kom så att jag var tvungen att ta en paus.. Så denna process tog ett litet tag om jag säger så :)

Jag lyckades gå på toa, och bar mig ut på min färd mot rummet vi hade fått.
När jag går där, så ser jag så passande att sambon öppnar dörren in mot korridoren från trapphuset. Toppen, tänkte jag.. Nu kan vi gå tillsammans!
Så jag stannar och väntar in honom.. och får så passande en värk... Varpå han går FÖRBI mig!?
Jag står som ett frågetecken och tänker bara "Va fan, skämtar han??" och jag ropar hans namn... Han vänder sig om och ser ut som att han sett ett spöke och utbrister "VA VAR DET DU???? JAG TÄNKTE.. FAN VA HON SER UT!!" samtidigt som ljudliga skratt hörs i korridåren då barnmorskorna såg hela scenen :D

Min pappa till min mamma när hon väcker honom för att det är dags för att åka in: "Jag kan väl för fan inte flyga upp som en jävla tvål ur sängen"! (Kan väl tillägga att jag tyvärr ärvt min pappas dåliga morgonhumör!) ;)