Roliga förlossningshistorier?

Åhhh...herregud!! Detta var nog det roligaste jag läst någonsin. Sitter och skrattar så tårarna sprutar!!

HAHAHA...stackars pappa!!

Min sambo har lite fobi för sjukhusmiljöer, nålar och blod... Och när vårat andra barn skulle födas så hade han köpt hem lakrisal och dextrosol för att ha med till förlossningen, men i väntan på barnvakten så åt han upp allt hemma för han blev så nervös. Väl inne på förlossningen så var jag påverkad av lustgasen och det sista jag änkte på var vad jag hade för uppgift (att föda!!). Jag var mer upptagen av att hålla koll på honom och frågade honom hur han mådde... Jag förklarade för barnmorska att det var "såååå synd om honom för han tycker inte om sjukhus" . Då sade hon att nu får det vara nog med lustgas och att jag minnsan skulle koncentrera mig på att föda fram barnet istället :)

Det känns som att min tredje förlossning riskerar att bli en "spännande" upplevelse :)
Har idag två dagar kvar till BF och igår fick min sambo antibiotika för att han haft långvarig hosta.
(Efter 4 besök hos VC så fick han antibiotika) Troligtvis är det Mycoplasma.

Ringde till förlossningen igår för att kolla hur de såg på detta och de svarade att om det startar innan tisdag så får han inte följa med till förlossningen...!! Jag förstår dem helt och hållet, de vill ju att han ska hinna äta antibiotika några dagar. Hoppas bara att bebis väljer att stanna inne i magen fram till iaf tisdag. Har gått över 7 dgr med de två första så hoppas jag följer mönstret.... Tänk om jag måste åka in ensam?? Närmsta släkting bor 8 mil bort, mamma har sagt att hon kan följa med, men hon vill inte köra dessa 8 mil så fort det blivit mörkt... Och vet inte vilken annan jag kan tänka mig att ha med? Vi är inflyttade till den stan vi bor i idag och har de flesta i vår bekantskapskrets boende några mil härifrån och det är ju inte bara att ringa dem heller mitt i natten...

Ja ja, bara hoppas att man går över, eller att det startar dagtid så mamma kan komma. Fast det bästa är ju om min sambo kan vara med såklart. Han blev givetvis nedstämd över beskedet.

Ja  under helgen skulle hon kunna göra det. Men annars så har hon sitt jobb hemma i sin stad och ett fosterbarn som bor hos henne som är 8 år och går i skolan. Hon har dock förberett sitt jobba att hon kanske måste sticka ifall det drar igång. 
Jo det löser sig säkert på något sätt. Får kolla om någon av mina bröder annars kan köra över henne om det hunnit bli mörkt  

Vad jag förstått så är mycoplasma en bakterie som bla kan orsaka lunginflammation.
Men att han har "bara" jobbig hosta. Vi tycker dock att det verkar mer som kikhosta, vilket inte heller är bra. Men då han hostat i 10 veckor nu så ska det inte smitta om det är kikhosta. Och nu har han antibiotika.

Ska kolla upp doula också, tack för tipset! Kan vara bra att gardera sig.

Ja, detta blev ju lite OT...haha... blev bara lite stressad och det här kan ju sluta hur som helst kände jag. Ex. man föder i bilen medans man kör eller nåt!!  Nädå....det löser sig alldeles säkert!
Känner jag min mamma rätt så "biter hon ihop" och kör även om det är mitt i natten!        

Tack alla för era tips som jag fått. Även i min inbox. Bebisen är fortfarande kvar i magen och hoppas att den stannar en dag till :)
Mamma har dock sagt att hon självklart kör på natten om det sätter igång innan, hon har varit på sin vakt hela helgen då jag haft mycket förvärkar. Var mer att jag inte ville be henne om att köra när det är mörkt då jag vet hr rädd hon är, speciellt nu när det börjar bli nedåt nollgradigt vissa nätter.

Men nu känner vi oss mycket lugnare.  

haha....Nä det är helt fel tillfälle att jävlas... Jag hade förvärkar i helgen som inte var roliga och min sambo började bli nervös, hans sätt att hantera nervositet är att bli dryg och ifrågasätta allt!! Det slutade med att jag låste in mig i sovrummwt och bölade för jag blev så arg...haha...

Mamma var med om samma sak när jag föddes, jag är barn nr 3.

Ungefär ett år innan jag föddes köpte mina föräldrar och bröder en taxvalp och inne på förlossningen började pappa prata om den, då visade det sig att BM också hade en taxvalp och helt plötsligt står dom två och pratar om sina "j*vla hundar" (som mamma uttryckte sig). Hon hade lust att ta den ena att slå den andra med och utbrast sedan till barnmorskan "Du kan f*n aldrig ha fött barn själv...." Och fick då till svars att hon hade fyra egna :)
Mamma skämdes ganska rejält då.

Haha...klockrent!

Jag fick mitt tredje barn i tisdags (23/10). Blev dock inte något utmärkande roligt.
Förutom att när det drog igång med värkar på morgonen så var det självklart dagen då flickorna skulle fotas på förskolan och jag och sambon (som tack och lov var ledig så han hade inte hunnit åka till jobbet, han pendlar 12 mil) skulle försöka få dem iordning till det!! Medans man andade sig genom värkarna och försökte dölja det så inte tjejerna skulle bli oroliga. När de var på förkolan så kom tanken "Jag måste raka benen och under armarna...." bikinilinjen var inte ens att tänka på..... Det gick sådär, men jag lyckades lite grann ialla fall.

Värkarna avtog lite på fm, kom med 8-10 min mellanrum. Och jag tänkte javisst, det är nummer tre. Den brukar luras... Så jag och sambon låg och slappade i soffan. Kl 12:30 satte jag mig upp och då slog det till med dunder och brak, från 12:45 kom de med 3 min mellanrum och de var riktigt intensiva... 13:02 ringde jag förlossningen och sade att jag måste komma in. Hon svarade bara: "jag ser att du har två sen tidigare så jag utgår från att du vet hur det ska kännas". Sambon skulle hämta bilen men sätter sig i hallen och säger: "Jag måste bara putsa skorna".... Mitt svar är "Tur för dig att jag vet att du skämtar" När jag kommer ut i hallen sitter han och PUTSAR SKORNA

Jag ryter i att han ska hämta bilen. Vi kommer in till förlossningen kl 13:40 då vill de ha in mig i ettt undersökningrum, men jag säger bara "Jag ska föda NU!!". Så in i ett förlossningsrum, där försöker USK stressa på mig, men mina värkar kommer hela tiden, jag kan inte röra mig.
Sen kommer en BM in och presenterar sig och jag utbrister "Tack och lov, du förlöste mig med mitt första barn!!" Hon var så duktig. Hon frågar om en BM student får vara med och för mig kvittar det bara jag får föda.
Jag försöker få på mig rocken, men lyckas bara få i ena armen. Sen trycker det på. Jag är då öppen 9 cm.
Direkt därefter går vattnet. Tre krystvärkar sen kom våran tredje dotter på 4470 gr och 54 cm      

Haha.. jag jobbar också på SJ och när mitt andra barn föddes sade BM det här gick ju som på räls och jag kontrade med: "Det är väl klart, jag jobbar ju på SJ!!" :)

Nu när trean kom så sade BM hela tiden "Det är går ju fortare än tåget", "Det rullar på som tåget" osv.... Och min sambo som just precis blivit anställd som lokförare hos SJ viskar i mitt öra "Har du berättat att vi jobbar på SJ eller?" och kollar på mig konstigt... Jag bara skrattade....haha... Varför skulle jag det?! Inte det första man tänker på när man ska till och föda barn.... "Hej jag heter Helena, jag och min sambo jobbar på SJ! Då vet ni det...."  

Vad sött, ja man gråter för det mesta....verkar som att det aldrig riktigt försvinner heller... Jag har nog blivit permanent blödig :)