• kaakis

    4 missfall.. Finns det hopp?

    Hej Alla,
    Hoppar in här också....om det är ok så klart!!!!
    Är inne på min 3:e MF som började den 7/9, var då i V6. Mina andra två MF var ännu tidigare d.v.s började med bruna flytningar i samband med + för att sedan övergå till blod ca 2-3 dagar efter. (v4-5)
    Detta tär något så fruktansvärt på psyket!! Är inne i en vecka där jag bara känner mig bitter mot allt och alla. Framförallt läkare, som inte vill/ nochalerar/empatilösa eller kanske inte har kompetensen att hjälpa till.

    Är livrädd för att + igen, MEN VÄGRAR att ge upp, samtidigt vet jag inte hur länge till vi orkar.
    Ibland känns det som om det är bättre att inte plussa allt.

    Har barn sen tidigare och aldrig upplevt detta, är 38 år fyller 39 om 2 månader...

    Kan också tilläga att jag har Levaxin, progesteron, Tromby + folsyra. De 2 första fick jag till sista grav. men jag tror inte att de hade hjälpt iallafall eftersom jag kände på mig att det något fel, p.g.a. inga symptom förutom att magen svällde...

  • kaakis
    BettanB skrev 2010-09-13 16:52:02 följande:
    kaakis: På tal om symptom kan jag berätta att jag ALDRIG haft några symptom, vare sig graviditeten gått bra eller ej. Samma för min mamma.. Så jag tror faktiskt inte att man behöver hänga upp sig på symptomens vara och icke vara (det är dessutom vad flera läkare inkl dr LM sagt till mig ).
    ok....men då är det säkert mer att man har än känsla att det är någonting som inte stämmer....
  • kaakis
    Barbaboo skrev 2010-09-13 19:57:12 följande:
    Kaakis klart det är okej att hoppa in här i träsket där vi stöttar och kämpar med varandra ;)
    Beklagar missfallen, jag känner väl igen mig i rädslan i att plussa..

    Tänkte också på en sak som kommit till mig nu senaste dagarna (blöder fortfarande)..
    Jo att det känns som en "lättnad" nu när jag fått missfallet för nu har ju det värsta hänt..
    Det som jag oroar mig för hela tiden när jag är gravid.. så nu är jag ju fri från den oro.. HELKNÄPPT!

    En annan sak jag funderar på..
    Tror NI att en mental oro och inre stress kan orsaka missfall?
    (Inte yttre stress, som tidspress eller hot eller så..utan mer en inre oro/stress)

    Man får ju höra "men tänk inte så mycket på det" - ELLER HUR??? Lätt att säga :(

    BettanB.. Tänkte på kortisonet.. PRED har jag inte tillgängligt.. Kan man ta kortison från ÄL?

    Kramisar till er alla
    Tusen tack!
    Jag tror inte att stress kan påverka eller göra att man får missfall. Självklart är det inte ok att gå omkring och oroa sig hela tiden, men att det kan vara en orsak det tvivlar jag på.

    Å andra sidan så har ni en till här som är fruktansvärt orolig under dessa dagar/veckor man har varit  gravid... men jag är nog alltid orolig över något..ex
    - Kommer aldrig att bli gravid eftersom jag är gammal
    - Mina ägg bli inte bättre..
    Suck!!!
  • kaakis

    Brudar..
    På torsdag skall jag till en ny läkare och tänkte att jag skulle vara envis och kräva saker (mediciner)....
    är det vettigt att göra det utan en missfallsutredning?
    Och isåfall vad är det jag skall "kräva"

    Kan tilläga att jag har gjort en fertilitetsundersökning och allt var ok...

  • kaakis
    timoa skrev 2010-09-14 09:27:33 följande:
    godmorgon
    tack för fint välkomnande! ja, det känns på ett konstigt sätt "skönt" att andra gått/går igenom samma fruktansvärda sak...
    kakiis-trist med ditt MF. och kan helt relatera till paniken kring åldern....
    jag har ju bekräftat "dåliga" ägg, trots det har jag lyckats bli gravid 3 IVFer av 4.

    tror inte heller att stress kan påverka. jag har haft otaliga sådana samtal med min ivf-läkare som bestämt ävdar man inte kan påverka sådant.
    samma läkare påstår även at det inte finns ngn medicin som kan hjälpa (iallafall mig i mitt fall) till att förindra MF igen. jag frågade om trombyl som jag läst så mkt om, men han sade att de inte ger sånt då det inte ger ngn verkan (enl deras studier iallafall)
    Han hänvisade till deras hemsida där allt står om detta, jag har faktiskt inte orkat ens gå in.
    blev lite "nerslagen" av veckans tråkiga besked från utrednings-kliniken, att jag är för gammal ens för utredning.
    samtidigt har jag bestämt mig för att inte söka för mkt orsaker utan bara hoppas att vi lyckas igen nu i nov....

    en liten jobbig sak i allt detta.....min syster "råkade" bli gravid (hon är 43) samtidigt som jag i feb, vi berättade om våra resp grav. samtidigt för varann.
    hon ville dock inte behålla barnet då de redan har 4 tillsammans (detta skulle vara deras 1a gemenssamma) & sade hon skulle göra abort.
    sen får jag MF, hon väljer att bhålla sitt barn, nu är hon i exakt samma vecka som jag skulle varit, vilket känns skitjobbigt. vi kan tack o lov prata med varann väldigt öppet, hon fattar att detta är jobbigt för mig. samtidigt är jag ju jätteglad för hennes skull, så det är en mkt svår balans....
    dessutom kommer barnet samtidigt som jag genomgår nästa ivf, vilket oxå känns tungt.
    godmorgon
    tack för fint välkomnande! ja, det känns på ett konstigt sätt "skönt" att andra gått/går igenom samma fruktansvärda sak...
    kakiis-trist med ditt MF. och kan helt relatera till paniken kring åldern....
    jag har ju bekräftat "dåliga" ägg, trots det har jag lyckats bli gravid 3 IVFer av 4.

    tror inte heller att stress kan påverka. jag har haft otaliga sådana samtal med min ivf-läkare som bestämt ävdar man inte kan påverka sådant.
    samma läkare påstår även at det inte finns ngn medicin som kan hjälpa (iallafall mig i mitt fall) till att förindra MF igen. jag frågade om trombyl som jag läst så mkt om, men han sade att de inte ger sånt då det inte ger ngn verkan (enl deras studier iallafall)
    Han hänvisade till derasa emsida där allt står om detta, jag har faktiskt inte orkat ens gå in.
    blev lite "nerslagen" av veckans tråkiga besked från utrednings-kliniken, att jag är för gammal ens för utredning.
    samtidigt har jag bestämt mig för att inte söka för mkt orsaker utan bara hoppas att vi lyckas igen nu i nov....
    Hej Timoa,
    Visst är världen orrättvist!!! Jag förstår att det måste vara kämpigt , säskilt när någon "råkade" bli med barn och pratar samtidigt om att göra abort...det hela gör det inte lättare över att det är någon som står en nära.

    Häromdagen läste jag om någon som hade fött under en flygning och dumpat bäbisen i en papperskorg...
    Usch!!
    Och här är vi som kämpar med näbbar och klor för att få hålla i en bäbis........
    Kramis och tack och lov att ni finns..
  • kaakis
    Barbaboo skrev 2010-09-15 10:24:32 följande:

    Jag är glad för att jag har slutat blöda efter mitt sista MF, igår tog det slut..
    Nu ska jag bara affirmera: Jag är frisk, stark & ung.

    Jag ser fram emot nästa ÄL som bör komma inom ngn vecka, tror jag börjar med ÄL stickor nästa vecka bara för att jag inte vill missa.. Ska nog ta ett gravtest för att se att jag inte har Hcg kvar i blodet, gör nog det till helgen tror jag..

    Jag vägrar vänta en mens, jag har gjort det förut och det har ju inte hjälpt.. Min kropp känns stark och fin och min foglossning som jag har dragits med de senaste året (pga graviditeter som slutat i mf) försvann från en dag till en annan mitt i det senaste missfallet, det är en "hallelulia moment",  så jag kan träna igen :)))

    Japp jag fyller upp mig med positiv energi och kärlek...

    Ha en fin dag alla, kom ihåg att DU är värdefull <3


    Jag slutade blöda i måndags efter min sista MF, dock vågar vi inte testa under denna månad utan vi väntar
    tills nästa månad för att försöka igen.
    Har DU/NI fått några riktlinjer om att vänta några månader för att försöka igen???
    Till mig har man sagt olika saker
    1. Det spelar ingen roll, kroppen blir gravid när den är mogen för det
    2. Vänta 3 månader...

    Jag har fått 3 MF på raken...tror nig att det har haft någon betydelse.....
    Borde jag ha väntat..

    COMMENTS PLEASE...
  • kaakis

    Hej tjejer!
    Har träffat en sympatiskt läkare idag ( för en gångs skull!!), som vill hjälpa till!!Solig
    Fick  även en undersökning som kontroll efter sista  MF:t och det visade sig att jag har slemhinnor kvar, och måste äta tabletter för att få ut resten (minns inte vad de hette)
    Tur att det upptäcktes...

    Sen vill han testa med Pergotime, för att han hade en teori att det kunde vara mina dåliga ägg som gjorde att jag fick missfall......+ att jag skall ta en spruta runt dag 11...som jag inte heller minns namnet på...

    Sen skulle jag fortsätta med Progesteron + trombyl, dock progesteron från den dagen jag plussar och trombyl från 1:a mensdagen.

    Som en summering, så kommer jag att forsätta gå hos honom och kommer aldrig någonsing mer att sätta min fot på Oxbacksklinken..

  • kaakis
    Barbaboo skrev 2010-09-18 11:24:35 följande:
    Hjälp mig nu att tänka och planera rätt..

    Idag gjorde jag ett grav.test som visade 100% negativt vilket är superbra.
    Jag gjorde också en ÄL test som inte visade på att jag har ÄL nu men jag har fått
    Äl flytningar idag.. Så jag antar att det eventuellt är pågång.. (Läs: HOPPAS!!!)

    Ringde mitt gyn igår och jag väntar fortfarande på min läkare ska ringa upp efter mitt missfall, men jag tänker inte låta henne styra mitt val att försöka bli gravid vid ÄL, så ringer hon så är det väl bra men ringer hon inte så kör jag på ändå.

    Så.. hur gör jag nu?

    Min plan är att ta prednisolon, progesteron & fragmin ....
    Jag äter "mitt val kvinna" sedan 1 år.. Behver jag fler/andra vitaminer?

    BettanB jag tänker ta rygg på dig :)))) Du är vårt hopp här inne <3

    Kramisar.
    Folsyra är bra (receptfritt)
  • kaakis
    svampbob78 skrev 2010-09-30 23:17:03 följande:
    Har genomgått det mesta sedan jag fick reda på att jag hade PCO för 7 år sedan. IVF, missfall, blödningar, inseminationer och all medicinering man kan tänka sig. Nu har jag 3 underbara barn på 6, 4, 1½ och en liten bebis i magen. Kan bara tipsa om att det finns progesteroncreme att köpa (får inte säga namnet, fick skrivstopp ett tag, haha) Jag blev gravid enbart med den här cremen(bebis imagen) och blir man gravid så fortsätter man att använda den tom v 12 för att inte få missfall. 
    Kommer så väl ihåg den där första läkaren för 7 år sedan. Han sade: Du kommer ALDRIG att kunna bli gravid på egen hand. IVF är enda utvägen. SÅ FEL HAN HADE!!!!
    Vill du få tag på cremen så föreslår jag att du söker på Oprah Winfrey. Det var den här cremen hon lovordade för nåt år sedan och fick ta så mycket skit från stora läkemedelsföretag.
    Lycka till!
    Hej svampbob...rolig alias...Skrattande
    Krämen heter Progester@ all ........finns att få tag på nätet.
    Men,  mig hjälpte det inte, fick missfall iallafall...Gråter, så jag tror inte att jag kommer att använda det igen.
  • kaakis
    flawless skrev 2010-10-01 19:30:29 följande:
    hmm..ja känner nästan aldrig av några äl-symptom :/

    Men har funderat på en sak..jag har jämt mensvärkar redan ca 2v innan mensen, sen slutar dem nästan helt mensdag 2.?
    Kan det vara så att det faktiskt är äl som mensverkarna börjar med så långt före?
    kan det vara ett av symptomen på äl? Och i så fall, kan dem pågå i flera dagar?
    Någon som vet?
    Så har jag också haft det. Det är inte alltid jag har ....förlåt.....geleflytningar Kräks.
    Ibland har jag bara haft mensont och även fått utslag på mina ÄL stickor.
  • kaakis
    Barbaboo skrev 2010-10-05 09:40:32 följande:

    Arg!

    trodde jag hade grav symtom och en nidblödning men det är värsta mensen, nu 6 dagar innan jag trodde jag skulle testa plus på BIM nu på lördag, jag är besviken.
    Ska kroppen spöka nu?

    Hade mitt 4:3 missfall för 1 månad sedan och haft en ÄL efter det, detta ska vara första mensen efter MF..

    Jag har nog för brottom och för höga krav på min arma kropp..

    Men jag är i alla fall sur!

    Hoppet sviktar igen!


    Hej Marieh,
    Känner igen mig i det du beskriver....Själv har jag haft 3 st MF på raken, och menar det bokstavligen....hade ingen mens på flera månader. Sista MF:t hade jag en teori att min stackars lilla kropp inte orkade med hormonkarusellen..tyvärr
    Så jag har väntat en mens nu och sen får vi se vad som händer...
    Tror inte heller riktigt att man behöver vänta typ 3 månader som vissa läkare säger....När kroppen är mogen så är den mogen..
    Jag var så arg och frusterad att jag övervägde att ge upp...det är inte bara det fysiska som tar ut sig utan det även det psykiska som inte mår bra i längden....

    Jag lovar att du kommer att må bättre och hämta nya kraft inom kort!!!!!!
Svar på tråden 4 missfall.. Finns det hopp?