4 missfall.. Finns det hopp?

Hej! Hoppar in här, då jag fick mitt fjärde MF för nio dagar sedan. Jag har en dotter som är sju som jag fick innan det här började. Jag har sedan haft svårt att bli gravid och de fyra gånger det lyckats, de två senaste med hjälp av IVF har det slutat i MF, ett om året i fyra år. I v 6, 11, 6 och nu senast 8. Sista gången såg vi hjärtslag bara ett par timmar innan missfallet. :(

Jag är utredd, de hittar en något förhöjd APT-tid och sen ser jag själv i journalen att det står en något hög Trc-funktion (tror jag det var). Men de hittar inget när de utrett vidare och verkar inte tro att detta är något.

Jag hade progesteronstöd senast, men det hjälpte inte.

När jag får ÄL efter nästa mens ska jag göra en ny äggåterföring (har ägg i frysen sen förra IVF:en). Läkarna verkar bara tycka att det är att köra på men jag vill gärna göra något annorlunda för att inte bara känna att jag väntar på missfallet.

- Vad tror ni? Alla tips mottages oerhört tacksamt! (Livsstil, mediciner etc. ) Kram på er alla som försöker därute!

Nu har jag läst igenom hela tråden, 320 sidor. :) Det är så många resor och människors liv, och många resor är på väg just nu, mer än halvvägs mot målet. Tack för att ni delar med er av era erfarenheter, känslor och behandlingar. Att läsa om andra i en liknande situation har hjälpt mig att inte bli galen nu de två veckor som gått sedan det senaste missfallet.

Jag bad min klinik (Akademiska) att få prata igen med den läkare som var med när jag gjorde min missfallsundersökning efter MF nr 3. Hon kändes klok. Jag har läst på massor nu senaste veckan. Om de rön som finns och om studierna på prednisolon i England. De verkar väldigt lovande. Men allt tar tid. Och ju mer jag läser desto mer förvirrad blir jag. Är det blodet eller immunförsvaret som spökar när man kastar ut ett levande embryo i v 8?

Tror ni att det är för sent att vara med i Lennart B:s studie? Nu ligger ju Borås 5-6 timmar härifrån, men jag vill gärna ha en läkare som har tänkt lite på det här med missfall. Jag tycker bra om Akademiska, men är osäker på hur intresserade de är av den här delen av fertilitetsproblematik. Det känns som att de är mer inriktade mot IVF (vilket vi dock också behöver).

B-vitaminer ska jag dock börja äta tror jag. (Är vegetarian och då kan man ju ha för lite av detta. )

Kram alla ni som kämpar därute!!

Är det någon av er som har provat akupunktur? Var har ni i så fall för tankar och erfarenheter omkring detta?

Tack för era svar. Jag mailade en akupunkturklinik igår så hoppas på snabbt svar. :)

Che, jag håller verkligen tummarna för dig!!!

Man kan ju blöda av många anledningar, så det är svårt att säga. För mig har blödningar alltid slutat med missfall. Men det finns andra som blöder genom hela graviditeten och det går bra. Om det är ett nytt missfall tycker jag att du ska kontakta vården och be att få göra en missfallsutredning. Det får man efter tre missfall. Och det kan ju vara något som är lätt att åtgärda. Men jag håller tummarna för att det stannar kvar och att det bara var för tidigt.

Che, håller tummar och tår för dig också! V 7 är ju bra, över halva första trimestern! Själv "ruvar" jag, på dag 7. Blir det inget denna gång far vi utomlands över jul. Så att det blir något roligt oavsett!

Miap01, du borde ju ändå få göra en utredning efter tre MF. Kolla sköldkörtelvärden och så. Men jag är lite osäker på varför man får ofostriga graviditeter.

Vad gäller missfall försöker jag tänka att det viktigaste är att våga fortsätta försöka. Efter tre MF så är det ändå en rätt stor (>50% har jag för mig) chans att det går bra nästa gång. Hoppas det går bättre framöver!!

Hej!

Jag är 36 år gammal och jag skrev i den här tråden i augusti, när jag fick mitt fjärde missfall (V6 (naturlig graviditet), v11 (naturlig graviditet), v6 (ivf, färskförsök, pga att vi efter andra missfallet inte blev gravida på 18 månader) och V8 (FET)).

Sedan vi började försöka för mer än fyra år sedan har jag haft fyra missfall, vi har utretts för varför vi inte får barn (utan resultat) samt en missfallsutredning efter tredje missfallet, där man inte heller hittade något. Den här hösten, efter missfallet, gjorde vi två till FET, utan att jag blev gravid.

Månaden efter, en ganska stressig månad (mycket på jobbet, inte så mycket sömn etc.) så blev jag gravid, naturligt. Jag är nu i v 22, och börjar så smått hoppas på att det kan fungera.

Jag ville bara säga att det kan finnas hopp. Jag kan inte hitta någon förklaring till varför det verkar gå bättre denna gång, jag tror bara det är slumpmässigt. Ett bra ägg, jag vet inte. Vi får hjälp i denna cykel (Boråsstudien), äter trombyl eller placebo. Men jag har ändå en känsla av att det inte är det som gör det. Jag tror att det bara var så att det gick den här gången.

Kram till er alla!