Jag hade FSH på 21 och AMH på ca 0,7 eller 0,8 (under 1 var det i alla fall - inte bra). Detta var för ca två år sedan, och jag har gått i akupunktur under ett år, läst på om FSH-värden hit och dit, AMH, osv osv. La om hela min kost en lång period - slutade med kaffe, vin, socker, och allt annat som sätter piff på tillvaron. Det var ingen idé med IVF sa de och jag kände inte för att påbörja en sån behandling ändå. När vi fick reda på att de är "mindre än 10 procents chans" att bli gravid med IVF frågade vi förstås vad chansen var om vi hade sex när jag hade ägglossning. Då tittade IVF-läkaren på oss som om det var något hon aldrig funderat på, och sa att hon inte hade några siffror på det. Om man får en siffra på hur sannolikt något är måste man ju kunna jämföra med något. Prova fråga din läkare samma sak.
Nu har jag ingen relation längre och har gett upp hela barngrejen. Vad det har varit jobbigt! Är j-ligt less på all fakta och information som ju ändå inte lär oss någonting. Ingen har ju någon koll i ärlighetens namn, alla famlar i mörkret - akupunktörer såväl som IVF-personal. Antingen så sker det eller så sker det inte, och det enda som man KAN påverka är hur man själv förhåller sig till sig själv och sitt liv - med eller utan barn. Det är lärdomen jag dragit av hela spektaklet jag levt i under tre år. Har funderat jättemycket över meningen med livet och med tillvaron utan barn, och varför det är så himla viktigt att ha barn egentligen. Jag tror att vi som kommer ur denna kris helskinnade har blivt stärkta i oss själva, eftersom vi inte har några barn att projicera våra omedvetna brister på. Jag är bara 39, så det kan ju fortfarande ske ett mirakel, och om det gör det så kommer jag vara en mycket mer medveten mamma än vad jag skulle varit utan dessa erfarenheter.
Mitt råd är alltså - jobba med din inställning till projektet skaffa barn. Var ödmjuk i att det inte är något man skaffar, utan som många men inte alla har lyckan att få. Om du som jag kommer till den insikten kommer du ha ett bra liv - med eller utan barn. Men jag önskar dig förstås det senare i första hand.