Äntligen plus efter IVF, BF hösten/vintern 2011

Najje: låter toppen, två vilsna gravida i Göteborg! ;)
Du kommer säkert ångra dig om att vilja ha magen sen hehe... ;)

Najje: Du kan väl inboxa mig om när det passar för dig...

Måste göra mig i ordning för en natt på jobbet, med trötta och ömma ögon. URK! Funderar på om jag ska vara så fräck som att be om sjukskrivning snart, iaf 50% eller nåt... Hörs i morgon!

Najje: har tagit dig på ordet och tar det lugnt på jobbet i  natt.... Men nu får jag nog sätta igång igen. Ska prata om sjukskrivning med min BM på måndag tänkte jag, så får vi se vad vi kommer fram till.

Jag gillar Sthlm jättemycket men skulle inte vilja flytta tillbaks... haha. Nu bor vi lagom långt från Göteborg (3mil) i en liten obetydlig håla. Nära till skogen och landet. Vi längtar ihjäl oss efter att bo i hus men den drömmen känns ofattbart långt bort med tanke på att vi inte kommer kunna spara några pengar alls under tiden jag är mammaledig. Sen är ju tanken att försöka med syskonförsök rätt så snart så det blir snålt med pengar i ett par år framöver. :/

Lulis: Grattis till fint RUL! =)

Kelsson: Fin mage!! :D

Tror det är både för och nackdelar med att ha närmsta familjen nära. Min familj bor "långt" bort, pappa bor närmast och dit är det 22 mil ungefär. De flesta bor i Sthlm och dit är det 45 mil från oss. Det tycker jag är lite väl långt bort och jag kan på ett sätt redan sörja att våra barn inte kommer att få ett lika nära band till sina kusiner/morbröder osv. Min mans familj bor bara ett par kilometer bort och det är ju toppen att ha dem nära tex som barnvakt ibland och för att de kommer vara riktigt nära varandra. De kusinerna bor bara några meter ifrån varandra och kanske 200 meter till sina morföräldrar....  Det kan jag iofs tycka är lite väl nära, för de är mer syskon än kusiner. ;) Och sen är det ju det där med att de gärna vill lägga sig i och komma med sina åsikter.... jag kan lätt känna mig överkörd av deras åsikter och man vågar knappt säga vad man tycker eller vill. Det senaste är väl att svägerskorna tycker att jag bara ska ta ut 3 dagar/vecka av min mammaledighet... men jag förstår ärligt talat inte hur vi ens ska klara av att få räkningarna betalda om jag tar ut så lite dagar. Självklart vill jag stanna hemma så länge som möjligt, men till vilket pris? Och man kan ju inte nämna ngt om namnförslag för då får man tusen åsikter om andra namn som dem tycker om och hur olämpligt/lämpligt det vi funderar på är. Blääääk.... Älskar min svärfamilj egentligen men ibland blir det lite för mycket av det goda.

Kasa: ja eftersom mannens båda systrar OCH föräldrarna alla bor på samma gata så är det rätt naturligt att vi hamnar hos någon av dem allt som oftast, speciellt som vi inte har många vänner alls. Ibland blir det som sagt för mycket. Och visst har alla en åsikt, men ibland kanske man kan bara kan hålla tyst med vad man själv tycker?? Jag skulle inte få för mig att börjar kritisera deras val av uppfostringsmetoder, vad de lägger pengar på osv...

Jis: haha, min man är en riktig morsgris och ringer henne flera ggr om dagen... (eller så är han där när jag sover efter att ha jobbat natt) även fast han inte har något vettigt att säga så det är väl inte så konstigt att det blir för mycket utav det goda för min del. Har upprepade gånger känt att deras åsikter väger tyngre än mina i hans ögon, men då har han minsann fått höra ett eller annat ont ord från min sida. ;) Och trots att jag vet att dem ALLTID bara vill vårat bästa så blir det som sagt för mycket ibland, och jag misstänker att det inte kommer bli bättre i och med att barnet kommer. Jag är nog heller inte riktigt van vid att man kan vara så nära sin familj eftersom min familj aldrig varit sån även om vi bott nära varandra innan. Vi har haft väldigt olika typer av uppväxt jag och mannen...

Najje: Mm det är mycket att göra med frukosten... i morgon bitti har jag en stor grupp kineser som ska äta oxå. Och sen att frukosten kommer sist i mitt pass när jag är som tröttast i kroppen underlättar ju inte direkt. Men som sagt, ska prata med min BM på måndag så får vi se vad vi kommer fram till. :)

tredjemaj: Tack! :D Och jag tror inte du får några problem att knyta an till ditt barn. jag tror att många av oss känner det lite overkligt emellanåt! Det ÄR svårt att se sig själv som förälder och att man snart sitter där med sig egen lilla bebis?! 

Kelsson: ja hade det varit MIN familj hade jag lättare kunnat be dem knipa käft.... ;)
Nu har jag ju inte min mamma i livet längre, vilket känns rätt hårt även om vi inte alltid drog jämt heller. Så på det sättet ser jag min svärmor lite som min extra mamma för hon är verkligen genomsnäll och kommer skämma bort sitt nya barnbarn till oanade gränser! :P  

Strössel: Usch och fy, jag avundas verkligen inte dig situationen med renoveringsarbeten sådär i slutet av graviditeten. Hoppas att det går fortare än du tror!