Okej, det blir ju lätt att den rädslan håller i sig. Haft samma med tex blodprovs tagning. Jag hade alltid lyckats bra med det, tills en gång då ja svimmade. Jag va jätte rädd för att ta prover därefter. Men övervann rädslan, och nu klarar jag det utan att ens vara rädd för svimma. Poängen är väll att utsätta sig för rädslan.
Finns det kanske någon du känner dig trygg med som kan följa med?
Provtagningen är inte alls så farlig, tycker jag. Det går mycket fort!! Det är som en liten liten "kam" dem använder och skrapar lite på väggarna i slidan kan man säga. Kanske kan svida till lite, men som sagt, det går såå fort!
Jag hade ju cellförändringar första gången jag tog cellprover. Och DÅ visste jag inte så mycket om det hela, fick panik och tänkte att jag va döende i cancer. Ja, så extrema tankar fick jag. Tills jag läst på om det hela. Nästan cellprov jag tog några veckor senare var normala.
Tycker du ska försöka allt vad du kan att genomföra provet. Det kommer vara en sådan lättnad för dig efteråt, och vem vet, kanske du övervinner rädslan lite? När du märker att det inte alls är så farligt