47 år?

Har inte läst hela tråden, men själv är jag 45 och har en 5-åring och en 4-månaders. Min bm berättade att den äldsta naturliga mamman hon haft var 52. Håller för övrigt helt med Sofia2. Bra sagt!

Det som förvånar mig så i dessa trådar om äldre mammor (för fäder nämns sällan) är döden. Kommentarer av karaktären: "Skaffa inte barn sent, för då blir barnet ensamt när du dör", är så trista! Vi ska alla dö, precis som att åldras är det något vi alla vet säkert, eller hur?! Men varför i hela friden ska jag planera mitt liv efter datumet då jag ska dö?!

Vi lever ju nu eller hur! Se då till att LEVA!

Om man kan få barn efter 40 så är det väl bara bra - om man vill det förstås så lev och njut! Lär ditt/dina barn det som är viktigt i livet, dvs. ta vara på livet och leva fullt ut. Om man då dör i förtid och barnet/barnen blir ensamma, hur ska det kunna förhindras?! Vilket onaturligt kontrollbehov!! Det händer ju förr eller senare ändå - och jag tror att det är lika jobbigt att vara 60+ och förlora sina föräldrar (som kan ses vara "normalt"), som att vara 20 år. Saknaden kommer alltid att vara stor - om man haft en bra relation. Jag tycker det var bra det någon skrev - att om barnet fick välja mellan att ha en äldre förälder eller att inte finnas till alls - så är ju svaret rätt självklart! Jag tycker att det är synd att skuldbelägga äldre som skaffar barn - vem tjänar på det? Barn kan olyckligtvis förlora sina föräldrar oavsett deras "produktionsdatum" i relationssvårigheter, missbruk, sjukdomar, olyckor...Men vi måste väl försöka leva och njuta ändå - annars är det väl lika bra att lägga ner hela verkstan när man väl fötts?!!

Är själv en 42 med en liten son på 2 år och som hoppas på ett syskon längre fram.

Nog blev många överraskade men min bm sa inget speciellt om min ålder. Fick inga extra kontroller eller så. Vi gjorde fvp eftersom ett handikappat barn kräver mer under en längre tid. Vi visste alltså att vi väntade en frisk pojke. Han har hunnit bli 5 månader och vänder sig så fort han får möjlighet. Jag tycker för min del att jag har mer ork nu än när jag var 30. Människor i vår omgivning har bara varit positiva och grattat oss till vår vackre son. Sedan kanske det inte är så jättevanligt att få barn vid 48 men vem vill vara jättevanligt? Andra får gärna slå sig till ro och vänta på barnbarn. Det är ok det också.

Bra sagt! Varför pratar alla om att mamman är för gammal och aldrig pappan? Ingen höjer på ögonbrynen åt en 43 årig man som skall bli pappa för första gången han anses aldrig som gammal, däremot anser man ofta att mamman är för gammal vid 40 år och speciellt när det är första barnet. En del tycker även 35 är gammal för en kvinna. Suck, vad jag blir trött på ålderdisk....

Hur ska jag göra? Maken o jag är båda 47 år o vi är "för gamla" enligt alla regler för att få fertilitetshjälp eller att kunna adoptera... Maken har gett upp o vill att jag också ska göra det. Han tycker att det är bättre att gilla läget o leva efter vad livet gett oss, även om vi nu inte fått möjligheten att bli föräldrar... Jag har läst massor av inlägg o förstår att jag inte är ensam om att vara 47 år och ändå på något sätt försöka bli gravid... Problemet är att jag nu börjat svettas i tid och otid... Misstänker att klimakteriet är på gång, vilket hör mig desperat (och ledsen)... Att åka till klinik utomlands är uteslutet pgs av makens inställning. Jag måste m a o få ingång äggproduktionen "själv" på något sätt. Örter? Akupunktur? Jag vet att han skulle bli överlycklig om om jag bara lyckades att bli gravid... Tips någon?!!!

Min farmor fick sitt sista barn när hon var 47 år. Utan någon form av behandling, det vara bara en "olycka" så att säga. Inte speciellt vanligt, men det händer.