Min son är livrädd för flugor, humlor, bin

Har aldrig testat när ett barn varit så rädd som du beskriver men ibland kan barnet behöva hitta styrkan i sig själv. Att inte få en reaktion kan ju även innebära "Aha, mamma bryr sig inte. Då är det ju inte farligt".
En tanke bara, men det ska kännas säkert för dig!

Min son hade med en sån period i samma ålder. Det gick över 
Är själv inte rädd för småkryp, min mamma brukar om somrarna mata bin med små bitar skinka! 
Tycker det är lite kul och nu uppskattar även sonen det.

Min dotter var livrädd för myror förra våren och sommaren. Hon var strax under 2 år och fick panik när hon gick ute och upptäckte dom, skulle hoppa upp i vagnen och ville gå in för att det var myror ute.
Andra kryp gick bra, men dessa myror..
Sen fick hon ett gosedjur i form av en myra som hon älskar och till råga på allt skulle hon börja dagis, på avd MYRSTACKEN.
Där är det låtsasmyror lite överallt så nu accepterar hon dom och klappar dom också.
Får se hur det blir när de riktiga myrorna dyker upp igen i år

Jag tror inte man ska ignorera ett barn som verkligen är rädd för något. Jag har i princip sagt till mina barn att det är ok att vara rädd, men det är inte farligt och humlor och andra flygfän finns på sommaren och vi kommer vara ute med dem.

Jag har valt att alltid säga att alla rädslor är ok, däremot inte alla reaktioner. I helgen åkte vi sittlift som stannade 10 meter upp i luften ett tag. Sonen som var 6 år skakade av rädsla och då pratade vi om att det är helt ok att vara rädd, man får tycka det är läskigt men man får inte försöka hoppa ur och man måste sitta still och vänta.

Hade exakt samma "problem" med min son när han var 2-3 år. Minns när vi var på Kolmården en dag, han var 2 år och satt i vagn och helt plötsligt får han panik och skriker i vagnen och får efter mycket om och men fram att en fluga satt på benet. Nu är han inte alls rädd för insekter och skrattar åt mig när jag flyr från getingar :)

Hej!
Va lustigt att hon började på myrstackens avd på dagis!
Lycka till med myrorna i framtiden.

Ja det var lite lustigt med avd :) tack

Vi har också jätteproblem gällande humlor och bin med vår dotter som nu är 4år. Plötsligt nu i helgen har hon blivit helt hysterisk och skriker och gråter, och vill inte gå ut. Vi har förklarat att det är helt ok att vara rädd, men att de inte är farliga egentligen. Förra sommaren blev hon stucken av ett bi när hon satte armen på den, och hon kommer ihåg det. Vi har försökt att berätta för henne att det var biets sätt att säga aj det där gjorde ont osv, men det verkar inte gå in på nåt sätt. Hon vill knappt vara ute alls, och är hon ute en liten stund kommer hon snart springandes och vill vara inne istället.

Vad göra nu då? 

Bra förklarat. Jag känner nästan samma varje vår  

Haha, vad jag känner igen mig i min 4-åriga dotter. Hon skriker för minsta lilla fluga, humla geting. Geting kan jag dock förstå att hon skriker över. Hon blev stucken på ena kinden, sommaren 2010. Men när det gäller andra kryp som nyckelpigor och maskar, där ska det hållas och verkligen granskas.

Det är nyfikenhetsåldern och samtidigt räddhetsåldern. Ta den tid det tar. Dottern var rädd för maskar innan, men inte nu längre. Myror tycker hon om att titta på, men bara dom inte örnära henne där hon ska leka

Så det finns FLER med samma problem?! På ett sätt en lättnad, men jag förstår att ni inte heller har det så kul nu.. Vår dotter har sen ett par veckor varit HYSTERISKT rdd för flugor. (???) Men senaste dagarna har det urartat totalt. Hon vågar inte vara i köket pga att det ofta sitter insekter på utsidan av köksfönstret. Hon skrek sig totalt utmattad, sov två timmar & började om med samma visa igen nu ikväll..  Fruktansvärt att se henne så rädd trots att jag försöker förklara för henne att de dels är utomhus och dels ofarliga.. Men när hon väl börjat krika är hon som i trans och helt okontaktbar.. Trycker sig tätt intill mig och tokgråter. :(
Hoppas VERKLIGEN att detta är en övergående fas! Både för min och min makes örons skull, men främst för hennes egen skull.

Hej igen! Nu har min gosse lugnat sig lite faktiskt. Han gillar dem fortfarande inte men paniiiiiken har lagt sig iallafall, och det tack vare alla fina tips från er alla här i tråden. Tack!! Och lycka till till er andra som har barn som lider.

Helt underbart att det finns fler med samma problem!!! Har en son på 5 år som är livrädd för de flesta djur, stora som små men hysterin som började för några dagar sen gällande humlor, flugor etc är helt otrolig...
Nu vägrar han nästan gå ut genom dörren och far upp och skriker och blir hysterisk vid minsta lilla ljus som låter som ett flygfä...

Vad ska jag göra??????   

Vår tjej har lugnat sig nu faktiskt, så det känns som att det är sån period de kan gå igenom bara. Tror inte du kan göra så mycket förutom att vistas ute och visa att det är "normalt" med alla flygfän :) Hoppas han lugnar ner sig snart.

Tack!!!
Men just nu känns det helt hopplöst och vara ute, nästan lite tur att det fina vädret försvunnit lite ur sikte...nu lugnar ju allt ner sig ute... 

vad skönt att läsa att fler har barn som är så rädda. min 4-åring är HYSTERISKT rädd för flugor, sitter vi och äter och det kommer en fluga kan hon inte ens äta mer. får hela tiden höra att "är det du som gjort hennes så rädd?" osv trots att jag inte alls bryr mig om sådana insekter.. får hoppas det har gått över till nästa sommar

Vår dotter är hysteriskt rädd för sniglar i alla former. Vi har studerat dem så mkt som möjligt och sett att de är väääldigt långsamma men hon svarar bara ledset:
- men jag är ju också långsam! ;).

Vet inte om någon sagt det tidigare, har inte läst tråden. Jag skulle testa att döpa flugan eller getingen. Pelle heter våra flugor ( våran, samma fluga varje gång ;)) . Han är snäll han! När han går på en så kittlas det=). Nu har sonen inga problem med varken flugor eller myror=)

Min son är livrädd för alla flygfän och efter att han blev stucken av en geting förra sommaren vill han inte gå ut, speciellt inte om solen skiner. Han är 7 år.

Har försökt att prata med honom men det funkar inte. Han går till och från skolbussen och är ute i skolan utan några problem än så länge. Vet inte riktigt hur jag skall få honom att komma förbi detta.

Försöker man övertala honom blir det oftast än värre, så det har inte funkat heller.

Det är märkligt att jag skriver här då jag inte har några barn och aldrig tänker skaffa några.

Vill bara säga att jag är vuxen och skräckslagen för mycket, men få saker så mycket som för humlor. Detta har inget eller extremt lite att göra med erfarenhet eller rädsla för att bli stucken. Istället har det att göra med det visuella intrycket jag får. Humlor är onaturligt stora, surrande håriga bollar som flyger omkring snabbt och okontrollerat. Dom är som monster tagna ur min värsta mardröm. 
Om ni skulle se en humla, 1 meter lång, skulle ni bli skräckslagna av själva synen. Den känslan får jag för en 2-3 centimeters.
Insekter är aldrig roliga och allt som är gul-svart är en röd flagg för mig. Bin och getingar är jag väldigt rädd för också, men humlor är flera gånger värre.
Att bli av med denna fobi är inte ens ett koncept för mig, för så länge humlor ser ut som dom gör så kommer jag inte sluta vara skräckslagen.