minimine skrev 2012-07-04 09:04:22 följande:
Ja jag tror att ju mer man tänker och nojjar över det, desto mindre händer de med kilona, som du själv säger :/
Vad bra att du är nöjd och stolt över din kropp! Härligt :) Min avsikt var verkligen inte att bara "vissa typer" av mammakroppar var välkomna här. Och som jag skrev "Hylla er mamma-kropp! Den är fantastisk! Varenda en!" Med det sagt behöver det inte innebära att man gått upp 20 kilo eller mer, har dallriga lår och massa bristningar. Och du? Klart att din kropp är speciell! Den är ju fantastisk! Och den är din.
Mitt syfte med tråden var att vi kvinnor ska börja må bättre över våra kroppar oavsett utseende. Man tjänar inget på att må dåligt, då är det bättre att acceptera och göra det bästa av saken, vad det nu kan innebära för var och en.
Och jag håller med dig: Kroppar av alla former och storlekar är fint och det är vackert att man blivit mamma. Skulle nästan våga mig på att säga att det är det vackraste som finns!
Och en sak till: Vi kvinnor måste även bli bättre på att stötta varandra och sluta "se ner" på de som lyckas! Det är ju helknasigt! Näe, upp med fler bilder och var STOLTA oavsett hur ni ser ut!
Det är dags att vi kvinnor gör det, inser att vi mer än duger. Men det är sån himla press på en att se ut på ett visst sätt. Det behöver inte betyda att pressen ligger åt det hållet att man går ner.. För jag upplever det nästan som lite skämmigt att jag "lyckats", eller hur man ska säga. Det känns rent ut pinsamt att inte ha mammahullet kvar. Det känns som folk ser ner på mig och i mitt huvud inbillar jag mig att de tycker jag är ytlig och en dålig mamma som bryr sig. Det är säkert jättelöjligt men jag har en vän som påpekade när jag vägde 64 att jag aldrig vart snyggare. Hon var inte sen med att fråga hur det kändes att inte se ut som en sparris när jag var i mitten av graviditeten. Sånt vill man inte höra. Då tror jag att alla mammor som inte trivs med sig själva (hon själv har inte gått ner i vikt men vill det) ser ner på mig. Oh vilka problem, som man egentligen bara borde ignorera. Men hur lätt är det...
Mammakroppar ÄR det finaste. Det visar på kvinnlig mognad, trygghet osv. Min egna mamma är mer än mullig, och jag minns hur jag som barn älskade att burra in mig mot hennes mjuka kropp :)
