• Anonym

    Tråd för oss som snart ska göra abort.

    Har precis nu tagit alla nio piller (varav 4st slidpiller), men känner mig orolig, tänk om man inte kör upp pillren så långt som man  ska?

    Hur som. Började blöda lite, lite igår eftermiddag i samband med lite mensvärk. Skönt att det är på G nu, men ändå lite otäckt då detta är den del som är "jobbigast" i processen. Ligger till sängs så inte pillren åker ut..

    BM på gynmot. sa att smärtan nog inte skulle göra så fasligt ont då jag fött två barn tidigare, men fick med mig extra smärtstillande hem om inte de tabletter jag tagit nu hjälper.

  • Anonym

    Tack för svaret anonym m.a..

    Ska ringa KK imorgon och försöka få en tid så fort som möjligt. Ni som redan genomfört aborten, hur länge tog ni ledigt från jobbet? Känner att dagen då man genomför fas 2 är en självklarhet att man är hemma men bör man vara hemma redan från den dagen man får första tabletten? Blir förmodligen så att jag genomför en medicinsk abort hemma.

  • Anonym

    Är glad att jag fick smärtstillande tabletter! Och en extra. Igårkväll fick jag så ont i ryggslutet att jag bara var tvungen att ta den extra tabletten som jag fick med mot värken. Det tog ca 15minuter sedan var värken som bortblåst!

    Det var inga mängder blod som kom (som jag så starkt inbillat mig) och jag hade ingen värk eller smärta i magen alls. Det spände dock lite i början enbart. Känner mig som en helt ny människa idag!

    Jag har bara minimala blödningar idag och absolut ingen värk. Så imorgon kör jag på det "normala" livet igen.
    Det var/blev inte alls som jag hade föreställt mig. Men visst, smärtan är ju individuell och jag har som sagt rätt hög smärtgräns. Lycka till ni andra där ute som snart ska genomgå er abort.     

  • Anonym

    Hej,

    hur går det för er alla där ute?

    Nu har snön kommit till västergötland. På fredag klockan 08.00 ska jag äntligen till gyn, längtar. Låter kanske lite grymt att längta efter något sådant men mår fruktansvärt illa och har svullen mage :( Vill bara att det ska vara över så att man kanske kan börja bearbeta och gå vidare...

    Tack för svaren på frågorna förresten :D

  • Anonym
    Anonym skrev 2012-12-05 13:26:34 följande:
    Hej,

    hur går det för er alla där ute?

    Nu har snön kommit till västergötland. På fredag klockan 08.00 ska jag äntligen till gyn, längtar. Låter kanske lite grymt att längta efter något sådant men mår fruktansvärt illa och har svullen mage :( Vill bara att det ska vara över så att man kanske kan börja bearbeta och gå vidare...

    Tack för svaren på frågorna förresten :D

    Det undrar jag med(?)

    .. Själv lever man och för mig blev aborten en lättnad faktiskt. Ingen svullen mage, inget illamående på morgonen och kissar inte lika ofta. Blöder minimalt, ingen "mensvärk" eller andra symtom såhär efteråt. :) Visst kommer det stunder när jag läser om andra som just fått bäbisar - men då tittar jag på mina egna barn och gläds åt att kunna ge dom mer tid framöver. :)  
  • Anonym
    Anonym (Första aborten) skrev 2012-12-05 15:40:07 följande:
    Jag va till KK imorse och tog min första tablett, är i v 6+1. Har mått så illa i lite mer än en vecka, mest de 2 senaste dagarna. Tycker synd om min sambo som inte kan ha på sig parfym, göra vilken mat han vill och bara behöva ta hand om mig. Men jag har verkligen mått skit rent ut sagt. Det känns skönt att ha påbörjat det hela, trodde jag skulle missa min tid hos KK imorse pga snöstormen, men vi kom dit i tid :) Jag ska ta mina 4 vaginala tabletter på fredag och är jättenervös över det :/ är rädd att jag ska få så ont eller att det inte kommer gå rätt till
    Jag gjorde en medicinsk abort när jag var 15 år i vecka 6. Fick dock vara på sjukhuset och göra det. Ska inte skrämma dig men det gjorde otroligt ont en kort stund. Kanske som en tredubblad mens värk. Men sen när allt kom ut så var det en sån lättnad och all smärta försvann. Men har hört folk som inte har haft ont alls knappt. Se bara till att ha smärtstillande hemma. Jag fick ingen smärtstillande knappt även fast jag var på sjukhuset. Helt sjukt tycker jag. Det kommer gå bra och det går oftast snabbt och utan komplikationer.  
  • Anonym

    Hej,

    I fredags fick jag min första tablett hos gyn, mådde helt okej efteråt och åt som vanligt. Inget illamående. Vaknade på lördagen av att jag mådde illa och hade börjat få blödningar med små klumpar i. Detta höll i sig hela dagen och kvällen dock fick jag i mig mat och behöll allt.

    Gick upp klockan 07.30 tog alla smärtlindrande med blåbärssoppa, somnade om, stoppade upp slidpillerna en timma senare, alltså 08.30. Gick och la mig igen och somnade om. Vaknade av att jag hade molade värk och lite magkramp i ca 15-20 minuter. Somnade om och sen gick jag upp, det kom några större klumpar och sen kändes det som det var över.

    Nu har jag mensvärk och blöder men inte avsevärt mycket. Springer lite oftare på toa, men annars helt ok. Är givetvis trött men mår inte illa.

    Kan väl tillägga att jag har krånglig mens med stora blödningar och kramper vanligtvis och detta var inte värre iaf.

    Tänkte bara att det kunde vara skönt att höra från någon som faktiskt haft en ganska lugn helg utan några direkta komplikationer. Hoppas att det går lika smärtfritt för er andra där ute!

  • Anonym
    Anonym (morfinkänslig..) skrev 2012-12-10 09:01:48 följande:
    Vad skönt att höra att det faktiskt finns sådana upplevelser som din, att det inte bara är något som man berättar om på Abortkliniken för att "sälja in" hemabort... (Nej, okej, det trodde jag väl egentligen inte heller men i sin bittraste smärta började man ju fundera...) Man vill ju gärna tro att din upplevelse är den absolut vanligaste, eftersom allt annat hade gjort sjukvårdens vurm för hemabort helt oförsvarlig (inställningen till hemabort är säkert olika både mellan olika landsdelar men också olika sjukhus och t.o.m barnmorskor men min upplevelse var att man förespråkade att göra aborten hemma om man var så tidig som jag, d.v.s v 4-5).

    Hoppas du fortsatte att må bra och fortfarande gör det!  {#emotions_dlg.flower}
    Hej, jag kan hålla med om att de förespråkade hemabort i mitt landsting med (Västra götaland). Det var det första de sa när jag ringde och de fått reda på i vilken vecka jag var i ungefär. Jag var givetvis rädd eftersom jag läst om skräckhistorier och sånt men kände mig relativt trygg då min man stöttade mig till hundra procent och var hemma med mig hela tiden förutom när han var tvungen att gå ut med hunden.

    Kände dock att om jag skulle känna mig väldigt osäker så hade jag säkert fått åka till sjukhuset och gjort den andra delen där. Barnmorskan ringde mig och kollade så allt var ok och jag har även en besökstid om ca 4 veckor då de ska kolla så allt är ok vilket känns tryggt.

    Läste på aftonbladet idag om en kvinna som fått missfall och ingen eftervård och ett väldigt otrevligt bemötande och dessutom upptäckte att hon fortfarande var gravid då det "bara" var ena fostret som dött då det var tvillingar! Så man bör absolut insistera på en uppföljning om de inte erbjuder det!!!

    Mår fortfarande mycket bra, och idag är det som vanlig mens fast inte ens molvärk eller något alls, känns som en "lyckad" abort och mår bra både psykiskt och fysiskt. Hoppas du mår bättre nu!
    Anonym (tufft beslut) skrev 2012-12-09 17:36:38 följande:
    TACK! Skönt att höra att det har gått bra för någon, så tack för att du delade med dig. Det lugnade mig! :) Hoppas det fortsätter lugnt för dig.
    Hoppas att du känner dig okej idag, antar att det är idag du fått/ska få din första tablett, jag kände inget alls första dagen så hoppas att allt går lika bra för dig som för mig! Skriv gärna så vi vet hur det går för dig :).

  • Anonym

    Massa kramar till er!

    jag stöttade min syster när hon gjorde abort på sjukhuset, allt gick jätte bra för henne
    men en tjej som var där helt ensam och hon ringde en massa men ingen ville komma och stötta henne.. usch mitt hjärtat bröts verkligen itu när jag hörde/såg att hon skulle göra det helt ensam där i det kalla rummet..!
    ville bara gå dit och hålla henne i handen, men vågade inte..

    hoppas ni alla har någon som stöttar er! ingen ska behöva gå igenom en abort ensam om man inte vill!    

  • Anonym

    På julafton sa min sambo att han ville ha barn igen, pga att min längtan efter en liten till är så stor.. 
    Min tanke skenar iväg lite där, var han bara sugen på sex eller menade han allvar? Ca en månad efter aborten..

    Idag känner jag mig kluven. Han har bestämt sig. Han vill inte att jag ska fixa något preventivmedel, han vill att vi ska använda kondom eller ingenting alls. "Blir du gravid, får vi ta det då". Mitt svar till han var att jag inte går igenom en abort till - vilket jag står fast vid! 

    Som jag känner idag, när jag tittar här på familjeliv står det under mina graviditeter att "den lille" som då va i magen, va beräknad till min dotters födelsedag.. När man sedan läser längre ner står det att graviditeten avslutades Fredagen den 30.e november.. Otroligt jobbigt! Ändå förmår jag mig inte att ta bort den texten.

    Skulle jag bli gravid igen, kommer jag behålla det och min man är väl medveten om det. Men hur kommer resten i min omgivning att tycka? Inte för att det spelar så stor roll, för det är inte deras val, utan vårt. Jag vill ha barn, men ändå inte. En röst i mig säger att jag borde skaffa nu när arbetsmarknaden ändå inte är på topp, eftersom jag är arbetslös, medans en annan del säger att jag borde vänta tills barnen blivit större.. (?) Jösses...             

  • Anonym

    Fick min mens i tisdags sen aborten, och det molade lite i magen samt ryggslutet (har alltid haft det så),
    men i tisdags blödde jag extremt mycket och det kom klumpar precis som när jag gjorde aborten!
    Börjar bli lite orolig för detta, då det fortfarande kommer större blodklumpar i "mensen". . 

    Någon mer som haft liknande i er första mens sedan aborten?? Eller borde jag kontakta BM?   

  • Anonym

    Jag gjorde en abort för 2 dagar sen, Faktiskt extremt mycket värre en jag trodde , jag hade inte tänkt på det så mycke pga att bli morsa känns så långt bort för jag är 18 o sjukt nyfiken på livet. plus att barnet blev till samma kväll jag o killen träffades då jag brukar va noga med att skydda mej men men honnom blev det ej så, men vi träffas fortfarande o han va med genom allting, 


    Under dagen på sjukhusen va ett helvete kom in med bra inställning men den slutade hehe, först så ville de inte starta så fick ta 2 tabbletter  till ha EXTREMT ont i magen och hela kroppen  fick mofin o hela köret, men vet oxo att om jag hade behållt barnet hade det varit taskigt när ja ginte kan ge den allt jag vill. Plus så är det mycket jobb o smärta med att skippa abort oxo ! så jag låg på sjukhuset ca 7 timmar sen började jag må bättre. 


    Och i morse vaknade jag med eftervliven smärta igen, gick 3 timmar sen va de över igen efter jag tagit tablett sen nu börjar de igen, jag antar det inte är farligt men jag brukar vara bra på att förtränga saker för att inte behöva se negativt på saker o buhua för det, men jag blir påmind hela tiden av smärtan, Men vet ärligt inte om jag kan säga jag ångrar de för jag vet det va de endå rätta. Och sen suger jag att prata o be om hjäp av vänner osv så tänkte jag kunde skriva av mej lite här. Då ingen vet ngt om aborten typ förutom killen då . 


    Är dock rädd nu att detta kommer påvärka framtiden, kommer jag ångra det osv, Men ärligt tror jag det är för man hört så mke att man KOMMER ångra sej o må dåligt över det. jag ska försöka undvika bli midefuckad, o hoppas alla andra oxo undviker det! I vissa lägen är de bara egoistiskt och idiotiskt o behålla ett barn !

  • Anonym
    mylarsson skrev 2013-01-19 21:40:50 följande:
    Alla inlägg i denna tråd hänvisar till medicinsk abort, jag vet inte riktigt hur det är nuförtiden - om sjukhus rekommenderar patienten till det eftersom alla väljer den metoden?
    Jag var iallafall helt säker på min sak, jag skulle göra kirurgisk abort och de försökte inte ens övertala mig till abort hemma. Jag har provat båda metoderna tidigare och kan säga att kirurgisk har mer fördelar, medans medicinsk har mest nackdelar i mina ögon, men det är ju min åsikt och mina erfarenheter.

    Så iallafall, graviditet vecka 7+4
    I fredags så anlände jag till sjukhuset på min bokade tid 7:15, fick sitta ner i ett väntrum ett tag. Sedan var det dax att byta om till snyggare kläder som består av en skjorta, bakåtvänd...där du helt enkelt knyter bak, snygga genomskinliga trosor, ett par ursnygga moderna strumpor som går över knäna, ett par blå underbara plastskydd och som pricket över iet, en rock, som täcker det öppna där bak ;)
    Väntrum igen, ca 5 minuter, sedan fick jag lägga mig i en säng, infart sattes, fick några tidningar.
    Kl 8 kom läkaren som skulle utföra aborten, hälsade, sa några väl valda meningar och sedan fick man ställa frågor, narkossköterskan (en han) kom också förbi och pratade lite, 8:15 rullas jag in, 8:45 väcks jag och jag minns det så väl eftersom jag kollade på klockan när de väckt mig. Fick vila mig en stund, somnade i 30 minuter. Smörgås, kaffe, provkissa, plocka bort infart och sedan satt jag på bussen hem kl 10:20.

    Dag 1, extremt lite blödning, molande mensvärk, slö, var lite på dåligt humör, vilket jag inte brukar vara, alltså lätt retlig
    Dag 2 (idag) , nästan ingen blödning, ingen mensvärk på fm eller em, det var nu under kvällen den kom och jag tog alvedon.

     Erfarenheten av medicinsk vs kirurgisk är som natt och dag
    Vid operation slipper du smärtan
    Du slipper väntetiden mellan tabletterna som ska tas
    Du slipper gå hemma och oroa dig för vad som ska ske
    Du slipper blodet
    Du slipper "föda" ut graviditeten 

    Jag är så himla nöjd över mitt val, sedan gjorde hon ett sjukt bra jobb.

    Så, låt inte sjukvården övertala er till att göra en abort hemma, när det finns andra alternativ som man har rätt till. Man har rätt till att få göra aborten på sjukhus och du kan kräva operation. Ditt val 
    De rekomenderade hemabort för min del eftersom kvinnokliniken ligger en timma ifrån min hemstad, och för att mina barn innan är små (det kändes tryggare för mig att va hemma). Så de är nog olika varifrån man kommer, hur långt gången man är, osv osv..
  • Anonym

    Hur mår ni alla som gjort abort?     

  • Anonym

    hur har ni mått efteråt? har ni mardrömmar/ångest osh så? det är jag så rädd för att få

Svar på tråden Tråd för oss som snart ska göra abort.