Någon mer med svårigheter att få till ett syskon?

Fru Karlsson: Hur tänkte du nu med det du skrev om Chasing Dreams och det hon skriver i sin blogg? Varför ska hon behöva skämmas för det hon skriver där? Nu har jag inte läst hennes blogg och vet därmed inte vad det står där, men det är hennes blogg och hon ska väl få skriva vad hon vill där? För det första så skriver du ju själv att du "bara hade morgonillamåendet". Nu vet jag inte hur hon har det men utifrån det jag förstår av din text så har hon värre än bara på morgonen. Varför skulle hon inte få beklaga sig över det? För att hon har kunnat göra ivf men det kan/får inte du? Tycker du så även i andra frågor, att bara för att du inte får/kan/lyckas med något ska ingen annan heller få det? Eller anser du i allmänhet att de som gör ivf, på egen eller på landstingets bekostnad inte ska få beklaga sig alls över eventuella graviditetskrämpor i hänsyn mot de som inte får/kan? Vart går i så fall gränsen för var och när man får beklaga sig i ditt tycke i så fall? Är det ok att beklaga sig över bieffekter vid en ivf? Tex vid en överstimulering? Havandeskapsförgiftning i en ivf graviditet? Missfall? Inga ägg alls? Inga spermier? Allvarligt sjuka barn med missbildningar etc hos barn som blivit till mha ivf? Och hur är det med de som inte behöver ta till ivf utan lyckas själva men råkar ut för dessa saker? Får de beklaga sig?

Som någon annan redan skrev, det finns alltid någon som har det värre. Många är de tex som tycker att alla vi som är eller har varit med i denna tråden inte skulle få gnälla, vi har ju redan barn sedan tidigare, de har ju ingen. Men vi tycker ju att vi har "rätt" att klaga!

Jag tycker att det låter väldigt vettigt av dig att ta en paus från allt. Det verkar som du själv inser behovet. Jag föreslår även att du söker hjälp och försöker få samtalsstöd för att lära dig kunna hantera dina känslor över era problem att få till ett syskon. Gör det för din skull, men även för den familj du har. Jag hoppas att du snart mår bättre och själv ser hur dumt det är att känna så dum avundsjuka och ilska som du visade med ditt inlägg. För som sagt var, det finns alltid någon som har det värre. Försök se till dom. I ditt fall se till de som inte lyckats med ens ett första barn. Vill du se det från den vinkeln kan jag tipsa om min vän JZ79:s blogg. Hon har dåliga äggreserver och dåliga ägg så de fick gå över till äggdonation. Men hennes mans spermier är inte heller bra så nu verkar deras hopp vara kombinationen sperma och äggdonation...