Måste föräldrar bry sig om sina barn när de är vuxna?
Att föräldrar bryr sig om sina barn även fast de är vuxna får man väl hoppas. Men jag som vuxet barn måste ju bygga upp mitt liv så att det funkar själv utan att förlita mig på mina föräldrar. Sen hjälper de till om de har möjlighet och vill.
Jag bor 30 mil från mina föräldrar, pappa har precis blivit pensionär men mamma jobbar fortfarande. Att de skulle hjälpa till med VAB t ex är inte aktuellt däremot har vi nu för första gången kunnat "boka in" pappa på sportlovet vilket är toppen. Men tidigare har ju inte det gått heller då han jobbat och inte varit ledig då.
Att de ska ta ledigt och vakta nya barnbarn vid förlossningar har bara varit akutellt med yngsta som föddes då de hade semester och dessutom befann sig i stugan närmare oss. Jag kan ju inte förvänta mig att de ska ta ledigt 2-3 veckor och bara sitta här och vänta i ett sånt fall, då får jag ju lösa det på annat sätt.
Jag tycker aldrig jag kan kräva något av mina föräldrar för hur min vardag fungerar, men de hälsar gärna på när de kan och vi ha väldigt trevligt ihop och barnen älskar dem. Min pappa har sagt något väldigt klokt och det är att "som morfar får jag den uppmärksamhet jag förtjänar" M a o lägger han inte någon energi i mina barn kommer de inte ge honom något tillbaka och efter att han sett mina och mina syskons rätt svala relation till våra mor och far föräldrar så anstränger sig verkligen mina föräldrar.
Om sen något verkligt oförutsett skulle inträffa skulle de kunna göra avkall på sina liv för att rädda oss barn. T ex om min man skulle bli inlagd på sjukhus 1 månad skulle pappa, nu när han är ledig och har möjlighet, säkert komma upp och avlasta mig men han har (tack och lov) bättre saker för sig än att sitta och vakta sitt vuxna. Därmed inte sagt att han inte bryr sig.
