Jag håller verkligen alla min tummar för dig!! Jag pratade med min bvc-sköterska idag (som jag har stort förtroende för) och hon lugnade mig jättemycket! Hon sa att det är så olika barn emellan. Hon har träffat M minst 10 ggr och tycker absolut att hon är som vilken bebis som helst. Att hon inte är så kontaktsökande var hon ganska övertygad om berodde på att hon känner sig trygg (vi träffas jämt). Jag berättade om vår promenad då M satt i vagnen vänd mot mig och bara kollade ut. Hon såg inte på mig en enda gång på 45min, men var nöjd. Bvc-sköterskan sa att de söker kontakt då de tycker det blir för mycket intryck, inte om de är nyfikna. Dessutom ger hon svarsleende ofta men helst då man är en bit ifrån, annars tycker hon nog att jag är för jobbig när hon vill se allt annat omkring. De väljer att titta på det mest intressanta. Hon är också mer kontaktsökande när hon är trött vilket säkert hänger ihop med att hon är trött på intryck och inte så nyfiken längre utan vill få trygghet inför sömn. Jag var också helt insnöad på autism (dumma internet!!) och kunde inte släppa tanken. Nu känns det så mycket bättre. M har varit " mycket bättre" idag sen jag ringde bvc. Men jag tror det helt beror på en tidigare jätteorolig och nedstämd mamma. De märker säkert av sånt. Jollret kommer (det reagerade jag också jättemycket på) de är ju fortfarande så små och har väl inte förstått vad ljuden ska användas till. M använder bara vokalljud och bara när hon sitter men en leksak i munnen. Helt normalt enl. bvc. Bara de gör ljud är viktigast. Angående gnället, är det inte nu snart seperationsångest börjar? Sen har jag också hört att de ofta blir frustrerade vid denna åldern när de vet hur de ska göra något men de kan inte riktigt göra rätt ändå. Jag håller som sagt alla tummar och jag tror inte alls du behöver vara orolig! Skriv och berätta hur 6månaderskontrollen gick sen! Njut av din lilla tjej och utgå från hur just hon är, allt annat faller säkert på plats när hon är redo!
