Ångrar aborten trots att det var rätt?

Jag gjorde en abort för tre år sedan i november. Jag och min kille hade bara känt varandra i 4 månader, jag var arbetslös och 19 år. Alltså bestämde vi att det inte va rätt just då.
Känner igen allt ni skriver, vill ha barn suget, dom motstridiga tankarna om det va rätt eller inte och den fruktansvärda smärtan man har i hjärtat. Jag har gått på antidepressiva för att hantera detta men vill tillägga att jag mådde inte så bra innan heller.
Jag rekommenderar verkligen att gå å prata med någon om detta! Det finns psykologer speciellt inriktade på sorg men jag tyckte den jag fick på vårdcentralen va jätte bra. Var inte rädd att be om att få träffa en annan psykolog om det inte känns rätt med den första, vissa människor går helt enkelt inte ihop.
Nu efter tre år kan jag känna att den värsta sorgen lagt sig. Men man kommer alltid att bära det med sig.

Jag ringde till min vårdcentral och sa att jag mådde jätte dåligt psykiskt efter aborten. Fick träffa läkare och tillsammans med en psykolog diagnosticerade han mig med depression och svår ångest. Jag fick medicin och regelbundna samtal med psykologen. Det hjälpte mycket. I vintras blev jag snabbt sämre när min killes farmor avled och fick då en remiss till vuxenpsyk. Där träffade jag en psykiatriker som omedelbart dubblade min medicin och skickade mig till vuxenpsyk i en större kommun då dom skulle lägga ner här.
Så där är jag nu. Har fått ett otroligt stöd från alla parter. Ingen har misstrott mig eller puttat bort mig.
Det jag gjorde själv som hjälpt mig mycket va att acceptera att det var okej att vara ledsen och sörja. När jag blev diagnosticerad så valde jag även att prata öppet om det så att alla visste att jag mådde dåligt. Har också haft ett enormt stöd från min pojkvän och min mamma. Dom har tröstat mig när jag varit ledsen och pratat med mig när jag behövt det.

Mitt största "tipps" är att prata om det. Med vem som helst som vill lyssna. Känner du att du inte har någon att prata med så får du gärna prata med mig. Jag vet hur det känns och har tagit mig en bra bit igenom det så jag stöttar dig gärna.