Hejsan!

Hej på er.
Jag behöver all råd som går och få.
Är gravid i vecka 5+1 och bokade förra veckan, en dag efter jag plussat, i ren panik en tid för en abort.
Ringde ena kliniken som sa att jag skulle fått komma in på fredagen,  alltså den 20. Hade fullbokat den dagen med en flytt som jag lovat hjälpa till med. Så jag ringde en annan klinik som sa att det är omöjligt att göra en abort så tidigt, jag måste vänta till TIDIGAST v.6+0 
Jag är orolig för att det är utomhavande pga av hemsk magsmärta för drygt en vecka sen. Har redan blivit av meden äggledare så om denna äggledaren skulle bli förstörd är det bara att nöja sig med läget.
Jag har två barn sen innan med, en på 5 och en på 2.
Jag är 22 år gammal och pluggar till undersköterska och blir klar v.52.

Hur mitt liv ser ut just nu :
Jag är förlovad med min sambo som är 30.
Min 5 åring är hans bonus.
Jag har ansvaret för allt här hemma.
Jag tar barna till dagis, lagar mat, städar, håller ekonomin i schack (försöker) pluggar på heltid (distans)
Jag är för det mesta hemma själv med barnen då min sambo ofta är borta och skruvar med bilar, jobbar extra eller bara håller sig hemifrån.

Hanvill ha en bebis till, jag med! Men jag känner att jag blir motarbetad och att en graviditet skulle ta isär oss helt just nu. Ekonomiskt skulle vi klara det, men vi bor också ganska trångt, två rum och kök.. 

Vad tkr ni? Är det fel av mig att överväga en abort ?
Vanligtvis är jag emot abort, allt fixar sig om man verkligen vill. Men denna gång känns det som att jag inte kan styra allt, det kanske inte fixar sig då vårat förhållande har varit ganska skört ett tag på grund av att jag för det mesta är trött på att göra allt.
Det är liksom inte det att jag inte kan eller vill göra allt, det är bara att det är taget för givet.
Jag vet att jag skulle fixa 3 barn på egen hand, men nu är vi två om det, å det kanske låter konstigt men det är just det som är saken. Att gå och räkna med att få hjälp med allt som har med vardagen och göra är frustrerande då det inte funkar så..

Jag hoppas nån orkat läst mina deprimerande rader och att nån vill yttra sig..
Sambon och jag pratar inte om det här, han vill inte bestämma npt sånt säger han.
Vad gör han om jag gör abort? Vill han kanske inte vara tillsammans? Kommer han att dra upp det här om han inte vill prata om det nu?
blir knäpp av alla tankar som far omkring....