abort - ett svårt beslut? Min personliga erfarenhet.

Här har ni en till som ångrar aborten. Gjorde den för 2 månader sedan. Skulle ha bf5/4. Jag kan bara inte fatta vad som hände då, som om jag var förtrollad helt kall och känslolös. Jag har redan 2 barn och borde inte känna så. Men vad kan man göra nu i efterhand. Nu innan helgen fick vi reda på att ett par jätte nära ska få sitt 3e. Hur ska jag kuna visa att jag är glad för deras skull, men samtidigt klarar jag inte av att se gravida just nu? Jag har berättat för min man hur mycket jag ångrar och att jag är redå nu för trean, men han säger inget om vad han vill och inte vill. Från början ville han vi skulle behölla men det var jag som övertalade honom att abotren är det bästa för oss. Allt är bara så jobbigt. Jag ser inget ljus inget glädje i någonting. Allt är bara svart. Drömmer också att jag springer i mörkret och jag ser absolut inget framför mig. Förlåt mig jag pratar inte med någon om det här och det känns bra att skriva av sig här ibland..

Två månader har gått jag har gråtit gråtit och gråtit varit ledsen, känt mig tom, arg på mig själv. Och igår kom gubben och sa att nu kör vi. Så nu är det dags för vår tredje som blir planerad. Nu ska vi inte tveka, inte ångra oss. Utan nu är vi helt säkra på vad vi vill ha. Äntligen kan jag säga att jag känner mig glad efter 86 dagar. Hoppas allt är bra med er Bessie och Ångerfull. Jag önskar er all lycka i framtiden och att ni också snart blir lyckliga. Kram till er. .

Anonym (Tveksam) - Det känns som att ni är tveksamma till abort. Gör inte det då. Ni har det så bra tillsammans. Tredje barnet följer bara med och kostar minimalt. I mitt fall var vi tveksamma vi gjorde abort också för att jag skulle börja på nytt jobb. Vi skulle ha det så mycket bättre. Vi skulle ta hand om oss själva nu. Men just nu vill jag inget annat än vara gravid. Den här graviditeten fick mig att vara helt säker på att det är precis det vi vill ha en till liten att älska och ta hand om. Lycka till oavsett vad ni bestämt er.