Inlägg från: Anonym (Ocks) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Ocks)

    Mest män på Happypancake?

    Anonym (Singelkvinna) skrev 2014-10-19 10:50:54 följande:

    Det är sjukt jobbigt att vara singel och sökande som kvinna idag.

    Det vi främst vill ha är trygghet. Tänk om en kille/man kunde kontakt en och lyckas förmedla:

    -Hej ensam kvinna, jag erbjuder dig trygghet, styrka och mod.

    Men det vi får är följande:

    -Hej ålder? Sugen? Har du fler bilder på din kropp? Ska vi ses ikväll jag kan smita från jobbet? Nej jag är inte gift....? Fina bröst du har. Är du kåt? Hur smeker du dig själv? Gillar du 16 cm? Har du testat analsex? Varför inte, är du flata eller? Bla Bla bla.

    Eller:

    -Hej...... Vad gör du?......ok.......kul.........ja.......nej.......

    godmorgon......vad gör du?.........aha......

    Zzzzzzzzz........

    Vad är det män inte fattar?


  • Anonym (Ocks)

    Det blir bara fel på sidan när jag försöker svara!

    Ville bara tillägga att det inlägget jag citerade var mitt i prick!

    Har precis avslutat mitt konto på Match.com efter max EN månad! Det var bara skit!

    Mina "bästa" matchningar bodde inte ens i Sverige och kunde inte heller svenska el engelska.

    Ingen kille orkade svara ordentligt och med följdfrågor och jag skrev för mycket och för långt; "jobbigt att läsa" gnällde de om.

    Ingen ville tydligen veta ngt om mig, så varför skicka flörtar och meddelanden?!!

    Aldrig några föjdfrågor, fick dra ur dom info och då hade DE skickat "flörtar" och satt upp mig som "favorit"!

    Jag hade angett i kriterierna; att han ska bo i Sverige, max 15 km från min ort, och att jag pratar endast svenska och engelska.

    NEJ på typ 3 olika ställen att jag INTE har barn och INTE VILL HA BARN!

    Att jag endast var intresserad av äkta kärlek, ett seriöst förhållande.

    Är ni män läskunniga?!

    Men jag duger inte av den anledningen att jag tvingades acceptera sjukersättning (skattepliktig!) då varken FK, AF el landstinget ville rehabilitera mig istället.

    Jag dumpades direkt av alla "seriösa" män, utan att ens få berätta varför jag har sjukersättning och att jag ALDRIG skulle be en man försörja mig!

    Jag fyller snart 40 och jag tänker inte leva resten av mitt liv ensam. Eftersom just sjukersättningen är det enda jag inte kan ändra på i mitt liv, så förblir jag ju ensam.

    Så när jag planerat det hela ordentligt så jag inte missar något och vaknar upp i detta helvete igen, så ska jag ta livet av mig.

    Det finns ingen annan väg. Ingen har någonsin älskat mig och uppenbarligen KAN ingen man stå ut med att jag har sjukersättning, trots att jag lever ett relativt normalt vardagsliv.

    Så tydligen är både mitt utseende och min personlighet så motbjudande att ingen kan överse var min inkomst kommer ifrån. INGEN gav mig ens en chans att förklara, jag bara dumpades direkt, utan att de ens skrev en dålig ursäkt/lögn.

    Och då hade JAG gjort mig besväret att svara på ALLA meddelanden, även från dom jag inte var intresserad av el passade ihop med, endast pga att jag vet hur det känns att bli ignorerad och inte ens få en chans.

    Men även de som utseendemässigt såg värre ut än mig, som skrev som en 7-åring och som var minst 10-20 år äldre än mig (jag är 40), dumpade mig när jag var 100% ärlig om allt.

    Vad är det för mening att ljuga om något som jag förr el senare måste berätta? Dessutom blev jag ju av med alla de män som hade varit sååå jävla intresserad innan.

    Seriösa eller hur?! Det finns inget annat sätt för mig att kunna ta kontakt med män, på krogen är det inte lönt.

    Det finns inte äkta kärlek, ingen kommer någonsin att älska mig för den jag är och det orkar jag inte leva med.

  • Anonym (Ocks)

    Så jag ska ljuga om vad jag gör om dagarna när männen kanske frågar? Och för eller senare måste de ju få veta sanningen, känner de sig inte lurade och svikna då? Det skulle jag göra!

    Jag vill inte ljuga/undanhålla saker för någon som jag kanske blir ihop med, blir kär i. Jag tycker redan att det mesta i samhället är så falskt och jag vill inte vara en faksk människa...

    Om de inte kan acceptera sjukersättning över huvud taget så blir jag ju ändå dumpad till slut, och kommer att känna mig ledsen och arg över sveket att bli övergiven och kanske få mitt hjärta krossat igen. Jag orkar inte gå igenom det igen, kanske flera gånger.

    Dessutom var ändå största problemet att jag inte var särskilt bra matchad med någon, typ ingenting gemensamt förutom att vi var i ungefärlig samma ålder. De flesta ville ju inte ens gifta (om) sig OCH hade barn på deltid, eller ville skaffa barn. Det vill inte jag och snart är jag ändå för gammal för det (40 år).

    Det känns som jag blir tvungen att leva resten av mitt liv ensam och jag står inte ut med den tanken...

Svar på tråden Mest män på Happypancake?