Så glad men ändå så ledsen

Hej! Jag är mamma till en underbar liten gosse som snart blir 3 år. 
Är nu gravid med nr 2. Är i v 9+5. Jag är så lycklig och vill skrika ut det till hela världen!
Men det vågar jag inte. Min sambo vill inte ha ett till barn ännu. Han känner sig inte mogen att ta på sig ansvaret för en till säger han. Han har panik och mår dåligt. Kan inte sova om nätterna och känner sig stressad.
Han vill att jag bokar tid för en abort.
Känns fruktansvärt . Vad jag än gör så blir någon av oss olycklig. 
Vi har haft en del problem i vårt förhållande och jag har varit väldigt deprimerad. Jag har med sannolikhet inte varit den bästa mamman från och till pga min depression. Men den senaste tiden har allt känts så bra. Jag har varit lycklig igen och jag älskar min lille gosse så mycket att det känns som att hjärtat ska sprängas. 
Både jag och min sambo är ensambarn och jag vill så gärna ge vår son ett syskon.
För det var alltid vad jag ville ha som liten.
Jag vill så gärna vara lycklig och ha med min sambo på det här tåget, få allt stöd och all kärlek som man behöver som gravid. Jag vill inte trampa honom på tårna och bestämma något så viktigt över huvudet på honom.
Men gör jag en abort som han vill så vet jag inte hur jag någonsin ska kunna förlåta honom.  

Hur ska jag resonera och tänka för att komma till ett beslut??
Känns bara som att det är kaos och krig i huvudet och jag vill bara gråta.
Någon som befinner sig i samma situation eller har gjort det?