LESS på ofrivillig barnlöshet? Skriv av dig!

Ja, att vara barnlös är inte lätt och man kan känna en viss bitterhet och avundsjuka i perioder. Vi har varit barnlösa i 4 år, gjort 2 IVF:er som inte alls gått bra, trots höga doser hormoner. Sen kom den stora domen från läkarna att det inte var meningsfullt att fortsätta, mina ägg var för få och för dåliga. Det som alla fruktar. Äggdonation blev nästa möjlighet. Efter en mentalt lång väntan hittades en för oss anonym donator, en kvinna som av godhet ställer upp och genomgår hormonbehandling för att kunna ge ett par en chans att få barn. Dock slutade det med att inga embryon kunde gå till frysen, vilket tydligen inte är så vanligt. Samtidigt med detta blev vi spontant gravida, vilket inte skett på alla dessa år. Men det slutade i tidigt missfall trodde man först, men det visades vara utomkvedshavandeskap som behövde behandlas med cellgift. Mådde kasst fysiskt vid utomkveds så just nu är jag glad att jag klarade mig igenom det. Men tyvärr fortfarande barnlösa och jag kan till fullo förstå trådstartaren ledsamhet och frustration.