Migrationsverket, uppehållstillstånd, lång väntetid

Själva ansökan är likadan, din flickvän ansöker om uppehållstillstånd med anknytning till dig. Skillnaden är att om ni har bott tillsammans i två år eller mer så kommer hon beviljas ett permanent uppehållstillstånd (PUT), om ni har bott ihop kortare än så eller inte alls så blir det ett tillfälligt uppehållstillstånd (TUT).

Det finns vissa fördelar med PUT, exempelvis kan hon studera på svensk högskola med studiemedel från CSN om hon har PUT (det går ej vid TUT). De som har TUT behöver också förlänga detta efter två år.

Det är förstås också enklare att visa att ni har en seriös relation om ni har bott ihop, risken för avslag minskar. Dock är den risken generellt sett ganska låg ändå om ni har en seriös relation, känner varandras familjer, har foton och annat som visar att ni är ett par. Möjligen kan det se lite konstigt ut om ni har varit tillsammans i flera år i samma land men ändå aldrig bott ihop, men det kan ju finnas förklaringar till det med. För att få uppehållstillstånd i Sverige krävs dock att ni planerar att bo tillsammans här, så varför vänta tills dess.

Det är ingen märkbar skillnad i handläggningstid om det är en nyetablerad relation eller om man bott tillsammans länge, det som tar tid är kötiden för ens ärende att komma fram till en beslutsfattande handläggare.

Något som är viktigt för dig som bor utomlands och ska flytta till Sverige med din partner är att du behöver visa varför du ska flytta hem igen. Saker som är bra som bevis är exempelvis lägenhetskontrakt, jobberbjudande eller något annat som visar att du planerar att flytta hit. Man vill undvika att folk söker uppehållstillstånd av bekvämlighetsskäl, som att förenkla möjligheten att resa till EU men fortsätta bo utomlands.

Efter ett år i processen så har jag förstått en del av den. Annat är oförståeligt.

1. Det spelar ingen roll när intervjun genomförs, platsen i kön beror på ansökningsdatum. Om intervjun sker efter 1 eller 12 månader spelar därför ingen roll i ett läge där kön till beslutsfattande handläggare är omkring 13 månader.

2. Det finns inget sätt att påskynda handläggningen. Om det fanns så skulle det ha varit väl spritt redan och alla skulle göra så. Möjligheten att begära förtur avskaffades i oktober 2015

2b. Migrationsverket kan visserligen prioritera ärenden på ett fåtal grunder, det handlar främst om den sökande är barn utan vårdnadshavare i hemlandet eller om ett barn snart ska fylla 18.

3. I några länder går det snabbare att ansöka via pappersblankett än via webb. Detta för att de delvis hanteras på annat sätt.

4. Olika bud om kompletteringar. Obligatoriska dokument måste finnas. Relevanta dokument som kan underlätta beslutsfattandet, som fotografier, flygbiljetter och chattloggar som visar att man umgås, säger vissa är bra att skicka in medan andra säger att man ska invänta begäran. Oväsentliga dokument bör sannolikt undvikas. Läste om någon som skickade in bevis på att partnern hade jobb som väntade i Sverige i tron att det skulle ses som positivt att partnern skulle vara en självförsörjande person som inte skulle ligga Sverige till last, istället ledde det till extra undersökning med många fler månaders väntetid eftersom det såg misstänkt ut, som att det kunde vara ett skenförhållande enbart för jobbets skull.

5. Antalet anknytningsärenden är i uppåtgående, vilket beror att många som beviljas asyl ansöker om familjeåterförening. Från förra året var överskjutande balans 49200 ärenden (sådana i systemet som inte hade avgjorts). Till 2017 ökar den siffran till 59400. Nästa år räknar man dessutom att det blir rekord i inlämnade ansökningar med 97000 nya ärenden.

Enligt Utlänningsförordningen så ska handläggningstiden inte överskrida 9 månader, så det bryter man mot.

Av som gjort webbansökan är det de som lämnade in ansökan i första halvan av juli 2015 som nu tilldelas beslutande handläggare. Sen kan beslutet komma redan efter någon timme. Om det behövs att en andra beslutsfattare ska kontrollera beslutet eller om kompletteringar behövs så kan det ta någon månad till. Har man riktigt otur så kan ärendet hamna i utredningsflödet och även den svenska partnern behöver intervjuas, i så fall tar det uppemot ett år extra.

Statistiken för anknytningsärenden är inte lika fullständig som den för asyl, kanske ett utslag av att det är ett mindre prioriterat område. I den senaste prognosen från 25 juli finns en del info om hur de ser utvecklingen, läs särskilt sidan 31 och framåt:

www.migrationsverket.se/download/18.2d998ffc151ac387159144ce/1469515935477/Migrationsverkets+prognos+4%2816%29+2016-07-25.pdf

Balans väntas nås först i slutet av 2018. De skriver också att för att vända utvecklingen krävs att resurser tillförs vilket kan ske när asylärendena har avarbetats, på annan plats i dokumentet skriver de att detta kan ske mot slutet av 2017. Jag hoppas att det är fel och att kötiderna börjar gå ner tidigare än så.

Du kanske tänker på en fullmakt? Ja, det brukar ofta erbjudas i samband med intervjun. Det är bra att ge partnern i Sverige fullmakt, det underlättar i kontakterna med Migrationsverket och skulle deras beslut behöva överklagas så kan partnern i Sverige göra det med fullmakten.

Se här:

www.swedenabroad.com/SelectImageX/53729/UATpowerofattorney.pdf

Nej jag har ingen egen erfarenhet av det men jag är med i en Facebookgrupp med över 2000 medlemmar som delar beslut med varandra där flera med den erfarenheten finns. Det verkar vara ganska få som tas ut för muntlig utredning, gissningsvis under 10% av ärendena.

Gå med själv i Facebookgruppen

m.facebook.com/groups/607552706053504

Om den sökande partnern tidigare varit asylsökande eller vistats illegalt i Sverige är sannolikheten större att även partnern i Sverige kallas på intervju. Samma sak om det är stor åldersskillnad i förhållandet eller om den svenska partnern tidigare tagit hit en partner som anhörig. Också om paret inte har träffats på lång tid (1 år) eller väldigt lite så kan det se oseriöst ut. Inget av detta garanterar att det blir muntlig utredning precis som det inte garanterar att det inte blir det om man haft en långvarig relation och inga konstigheter i ansökan.

Bäst är nog att inte oroa sig över det eftersom det drabbar ganska få, bättre att hantera eventuella besvikelser när de kommer och inte i förväg.

Det borde vara inom någon månad nu för egen del, såvida lotteriet inte går mig emot och det blir ett år till i en utredningskö (det vill jag inte tänka på).

Det här har tagit rätt hårt på mig, så jag är kanske ingen expert på hur man bör göra.. När vi lämnade in ansökan, precis innan flyktingkrisen slog till, så angav Migrationsverket 4-8 månaders handläggningstid i normalfallet (hoppades då på just 4 månader för vårat enkla ärende..), sedan har det bara ökat och ökat. Hoppas att det i vart fall slutat öka nu.

Bästa metoden är nog att planera in ett antal träffar/resor under året, så många ni kan, för att ta det som i etapper, samt ha daglig kontakt via telefon eller Messenger eller något. Tänk på att det är helt okej att partnern besöker Sverige under ansökningstiden, det har Migrationsverket även gått ut med på sin hemsida om.

Själv tänkte jag passa på att göra en massa saker: träning, kurser, pyssla i trädgården, läsa böcker, umgås mer med vänner. Har inte blivit så mycket av det, tankarna är hela tiden på annat håll och jag har känt ångest när Migrationsverket hela tiden skrivit upp handläggningstiderna. Tur nog har jag ett jobb jag kunnat lägga mycket tid på. Har tyckt det är tråkigt när det blivit helg, har också längtat till måndag så att Migrationsverket kan fortsätta beta av kön.

De är ganska hårda nu, kanske vill de rent av tvinga fram ett domstolsärende till Migrationsöverdomstolen för att få det bekräftat hur lagen ska tolkas.

Håller med om att det är konstigt. Jag har bott i en tvåa med köksvrå på 36 m2, skulle det vara bättre än en stor etta på 50 m2 med kök? Det står inte i lagen något tydligt om bostadsstorleken, annat än att "den person som utlänningen åberopar anknytning till kan försörja sig och utlänningen samt har en bostad av tillräcklig storlek och standard för sig och utlänningen". Regeringen ger Migrationsverket i uppdrag att skriva föreskrifter för att göra det tydligare. Migrationsverkets föreskrift på området, MIGRFS 04/2015, finns här:

http://www.migrationsverket.se/download/18.2bbf7de914c17a2ed264692/1433503173434/MIGRFS+4+2015.pdf

Efter lagändringen som genomfördes i juli 2016 är försörjningskraven strängare, så det ska komma en ny föreskrift som ersätter den här, oklart när. För bostaden ser däremot kravet ut som tidigare så just den delen lär bli densamma.

"Bostaden ska ha skälig standard och vara av lämplig storlek för det antal personer som ska bo i den. Med utgångspunkt från den bedömning rörande hushålls trångboddhet som återfinns i Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2013:1) om ekonomiskt bistånd, ska en bostad för två vuxna utan barn utöver kök eller kokvrå minst innehålla vardagsrum och sovrum. Om barn ska bo i bostaden, krävs att den innehåller flera sovrum. Två minderåriga barn kan dela sovrum."

 

Bakgrunden är alltså att man ska bo så pass väl att man inte kan komma att anses som trångbodda (och ytterst, om man har försörjningsstöd, kunna kräva att få ett större boende av kommunen).

 

Nu tycker jag att detta är för strikt. Jämför ovanstående citat från MIGRFS 04/2015 med den från SOSFS2013:1, som de hänvisar till:

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19014/2013-3-13.pdf (sid 10)

"För att ett hushåll inte ska anses trångbott bör det, utom för ensamstående utan barn, ha sovrum utöver vardagsrum och kök eller kokvrå.Två barn bör kunna dela sovrum. Med beaktande av stigande ålder och personlig integritet, bör barn emellertid inte behöva dela sovrum."
 

Notera att Socialstyrelsen skriver "bör" medan Migrationsverket "ska" om  rumskraven.

Jag skulle med gällande lagstiftning och föreskrift inte våga lämna in en ansökan med enbart en etta som bostad. Möjligen kan ett avslag på den här grunden överklagas och gå igenom, men det är ändå riskfyllt och kan dessutom ge ytterligare längre handläggningstid.

Ja, eftersom det är en bedömningsfråga så beror det ytterst på handläggaren. Ert ärende måste ha gått till utredningsflödet för muntlig utredning och då kan det bli över två års väntetid i dagsläget. Blir inte själv riktigt klok på när detta sker, men det ska vara något i ansökan som gör att handläggaren bedömt att det behöver utredas närmare. Ibland verkar tidigare avslagen asylansökan påverka det hela, även om personerna umgåtts väldigt kort tid i verkligheten före ansökan kan spela in eller om det finns något som tyder på att de inte har en seriös relation.

Anmäl ditt ärende till Justitieombudsmannen.

Migrationsverket har inte brytt sig om Utlänningsförordningens maxangivelse på 9 månaders handläggningstid på ett bra tag. Justitieombudsmannen har vid upprepade tillfällen gett Migrationsverket kritik men de bryr sig inte, därför lämnade JO i somras över den kritiken till regeringen istället

"? Det jag räknar med är att man ser över ledningen och styrningen av Migrationsverket och eventuellt om det behövs några författningsändringar"

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6534927

Om folk fortsätter anmäla lär pressen öka på regeringen att ändra styrningen av verket.

Ny rutin införs för dessa ärenden, nyhet från Migrationsverket:
https://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Nyhetsarkiv/Nyhetsarkiv-2017/2017-03-06-Ny-rutin-gor-det-enklare-for-vissa-anhoriga-att-fa-uppehallstillstand-i-Sverige.html

Tydligen så ska vissa grupper an anhöriga inte längre behöva besöka en utlandsmyndighet för utredning, något som i princip varit obligatoriskt fram tills nu.

De som undantas är de som kommer från länder som inte behöver visum för att resa till Sverige, dessutom ska det främst vara för etablerade förhållanden.

Smilla, vet du mer än vad som står i artikeln?
Etablerade förhållanden, menas det förhållanden där man bott tillsammans utanför Sverige i mer än två år?

Sedan, står det så här:
"De som bor i länder där invånarna inte behöver visum för att resa in i Sverige kan åka hit utan att besöka någon utlandsmyndighet. De kan ansöka om uppehållstillståndskort när de väl är här."
Är det en ny tolkning av Utlänningslagen som görs? Tidigare har det varit väldigt strikt med inifrånansökningar.

Tack. Det låter högst rimligt att skippa intervjuerna för den här gruppen sökanden tycker jag. Mycket välkommet.

Bra med förtydligandet, det lät mycket riktigt lite konstigt, även om jag tror att det väl egentligen redan går att göra så idag för visumeringsfria (åka till Sverige och få ut kortet här, vilket visserligen kan kräva omstyrning eller tillbakaskickande av kortet från ambassad).

MV borde nog ändra i texten, från "ansöka om uppehållstillståndskort när de väl är här", till "hämta ut sitt uppehållstillkort i Sverige". Själva ansökan är ju när man lämnar in ansökan om uppehållstillstånd, man skickar inte in en separat ansökan om kort efter att tillståndet är klart. Eller.. kanske förändras processen så att det blir en separat ansökan om kort nu, eftersom det inte är givet vart kortet ska skickas när tillståndet godkänts. Fast om det blir ytterligare en ansökan att behandla så innebär det ju ett visst merarbete, vilket kan förta en del av tidsbesparingen.

Smilla, vet du vilka regler som gäller för utlandsvistelse vid förlängning av uppehållstillstånd? Har hört lite olika bud på detta. Finns det en viss tidsgräns för hur lång tid man får ha vistats utomlands efter att man fått temporärt uppehållstillstånd eller är det en bedömningsfråga från fall till fall?

Jag skulle kunna tänka mig att det kan finnas flera nivåer, dels en för att kunna få permanent uppehållstillstånd och dels en för att inte ens kunna få förlängt temporärt uppehållstillstånd.

De som skaffar uppehållstillstånd mest av bekvämlighetsskäl för resor till Sverige/Schengen bör förstås få svårt att få det förlängt om de knappt bott i Sverige under de två åren de haft TUT. Å andra sidan kan man tänka sig att om en person som åkt hem och tillfälligt, under några månader, vårdat en dödssjuk förälder borde få förlängt (åtminstone ett nytt TUT),

Men, finns det några typiska tidsgränser för utländsvistelser vid bedömning av förlängning av uppehållstillstånd?

Tack Smilla!

Många gör just så men ibland funkar det inte. Nu sätter lagstiftningen käppar i hjulen också för de som emigrerar för att flytta till Sverige med kärleken senare, för att få hit en anhörig så ska man kunna visa att man i Sverige har tillräcklig arbetsrelaterad inkomst för försörjning av den anhörige samt en bostad av tillräcklig storlek. Det är i och för sig fullt rimliga krav men emigrerar man så har man inte längre en inkomst i Sverige utan behöver väl då ett underskrivet anställningsavtal med ett startdatum som kan framflyttas tills Migrationsverket beslut kommer (upp till två år senare) samt en bostad man förfogar över i Sverige medan man väntar i utlandet.

Migrationsverkets oförutsägbara handläggningstider är förstås ett stort hinder för förberedelser för ett liv i Sverige för hemflyttare med bostad och jobb (till oss sa de "det tar 8 till 24 månader, kanske mer").

Är man ett barnlöst ungt par med stor frihet att flytta när det passar så skulle jag nog råda att vänta med ansökan i ett eller två år tills handläggningstiderna minskat betydligt och också blivit förutsägbara.