Baby blues

Hej!

Det är helt normalt det du känner och speciellt med första barnet så är det en stor omställning. Jag kommer ihåg att jag stod och grät i duschen några dagar efter första barnet kommit och det faktiskt en sorgens gråt över att inget skulle bli som det varit förut. Det är ju så men tids nog växer man in i rollen som förälder. Jag trodde det var något konstigt med äldste sonen eftersom han hade så svårt att somna men nu har jag förstått att han nog ville ligga vid bröstet alt hud mot hud mer än vad han fick. Så länge de får det behovet tillgodosedda så brukar de vara lugna. Se bara till att få avlastning ibland om möjligt.

Att bebisen vill vara nära är heller inget konstigt nu i början. Jag själv hade jättesvårt för det och kunde inte förstå varför bebisen inte bara kunde somna när man lade ner den i vaggan/vagnen. Tyvärr funkar det ju inte på det sättet utan småbebisar vill bli burna eller ligga hud mot hud. Påfrestande men accepterar man att det bara är så det är så är det lättare att hantera. Tids nog blir de mer självständiga och jag lovar att soffmyset med din sambo kommer tillbaka snart. Jag brukade lägga mellansonen på en kudde i soffan och sedan sov han där medan jag och mannen kollade på tv och åt godis. 

Om du känner att de jobbiga känslorna tar överhanden råder jag dig att kontakta BVC som kan förmedla samtalskontakt. Jag kan dock lugna dig med att du kommer att vänja dig vid omställningen att få barn samt att bebisen inte kommer ha ett lika stort närhetsbehov hela tiden. Det går över. 

Det är dina hormoner .det är normalt. Har inte din barnmorska pratat med dig om sånt och ni pratat om hur det kan kännas i början osv osv osv ??.... Bebisen blir nummer 1. Allt annat kommer som nr 2 osv osv. När barnet blir lite äldre (eller om du inte ammar) så kan ni ta tid för er själva ju o göra nått kul.

Jag hade babyblues som höll i sig i flera dagar. Jag fick regelbundna gråtattacker men det gick över sen. Hormonomställningen var jobbig.

Kan bara hålla med ovanstående talare. Det tar ett tag att vänja sig vid allt nytt, men det kan vara fruktansvärt jobbigt och känslosamt när man är mitt uppe i det. Försök att hitta någon att prata med, barnmorskan eller en kompis som har fått barn kanske. *Kram*