Hon är 3 år och har slutat att lyssna igen....

Nä periodvis hjälper ju nada... och som förälder känner man sig helt handfallen. Men det går ju över. Och det är ju normalt. Du kan bara säga till, vara konsekvent och försöka hålla en ok nivå så gott det går.

Det finns ingen quickfix mot trots det finns tålamod och tid!

Ja det är väl bara att härda ut .....och hålla tålamodet uppe men i bland så är det inte så lätt tyvärr önskar att man hade all värdens tålamod ....

Nä absolut! Jag kan bli arg som ett bi ibland och tror egentligen inte det skadar nämnvärt men det hjälper ju definitivt inte i värsta fall triggar man beteendet eller ge dom tips om hur de kan agera. Man vill ju föregå med gott exempel men samtidigt är det faktiskt mänskligt att inte alltid vara stark! Och samma sak gäller ju det trotsande barnet, man kan inte förvänta sig ett fläckfritt beteende från ett barn morgon till kväll. Det är orimligt. Barn är programerade att trotsa för sin sjäkvständighet.

Bara att lära sig skaka av, skoja och avleda. Försöka se det söta i tramset?

Det som fungerade bäst för oss i den åldern var något så simpelt som att räkna. "Nu måste du stänga av Tv:n och borsta tänderna. Jag räknar till tre. Ett .... Tv.....å ... T ..... t ...... t ...... tr ...... tr (oj nu är det bäst att du skyndar dig) .... tr ...... Tre!"

Och alltid se till att barnet hinner precis i tid, så att "Tre!" kommer när de är på plats. Så kan man berömma lite.

Straff har aldrig fungerat alls med vår unge (sju år nu). Har vi hotat med något har vi så gott som alltid fått genomföra det. Och det är ju inte så man vill att det ska fungera

Jag höll på att tappa tålamodet fullständigt på min dotter i höstas strax efter vi fick syskon. Hon är 3 nu. *Självklart bråkade vi som mest när jag var som tröttast. För att bryta mönstret valde jag att gå kommunens föräldrautbildning som utgår från boken De otroliga åren 3-8 år.

Under de 8 veckor vi sågs hade vi i läxa att leka med vårt barn minst 10 minuter per dag fullt närvarande. Sedan fick vi i uppgift att berömma allt önskvärt beteende vilket först kändes jättekonstigt, men förbättrar situationen. Sedan tar man självklart och analyserar när de dåliga beteendena uppstår och vad man vill uppnå. Oftast handlar det om tröskelsituationer när man ska byta aktivitet som att klä på sig, gå och lägga sig o s v. Är barnet äldre kan man prata om det och barnet kan ge förslag annars får man luska ut möjliga lösningar själv.

Här sölades det med frukosten i evighet, under påklädningen sprang hon bara omkring. Nu när både jag och barnen varit sjuka har problemen eskalerat igen, men bara att ge barnet ordentligt med uppmärksamhet i goda situationer som spela spel, läsa, bara sitta med vid lek o s v gör att barnet känner sig sett och det blir lättare att prata efter de mindre goda stunderna. Att straffa fokuserar ju på det dåliga beteendet. Däremot kan man som förälder behöva en time out för att lugna sina egna känslor.

Tack för de tips jag fått det uppskattas :) och kommer att prövas och se vad som kan vara rätt för mig och min dotter :)

Det verka som att min frustration innan jag skrev av mig lite här påverka min dotter för nu är det lugnare och jag är lugnare och mer harmonisk igen vilket har smittat av sig på min dotter :)

Ibland får man prova att "skoja bort det" som händer lite...annars blir man trött på sig själv! ;) och man kan försöka få det att verka som om man är på barnets sida i många situationer genom att t.ex. först bekräfta och sedan komma med sitt budskap!

typ: "Ja jag hör och förstår att du vill ____. Det hade varit kul och det kan vi väl göra på lördag? Just nu så går det inte eftersom ____." nått i den stilen? 

Det är verkligen inte kul när man upptäcker att man bettet sig som en 3-åring själv (fast man är vuxen!) tillbaka mot sitt barn...ojojoj....men då kan man ju be om förlåtelse å säga att det var dumt gjort och vad/hur man borde gjort istället? :) 

Vår son har varit en riktig prövning genom 3-årsåldern! Nu, som nyss fyllda 4 år så är han betydligt mer resonerande och förstående och därmed även mindre sk. "trots" även om det såklart inte är helt fritt och väl heller aldrig kommer bli? ;)