Hjälp med nattning!

Har ni testat att han har en nattlampa?

Kan han berätta vad han är rädd för?
Det kan ju vara tufft att byta miljö och så vet han inte var han är när han vaknar plus att barnen börjar bli rädda för overkliga saker som troll, spöken mm. Min 3-åring vaknar en hel del, men sover bara här då pappan inte bryr sig.

Alternativet är väl att din nya sambo sover på en madrass om sonen är trygg med honom. Bara att vänta syskon kan skapa oro hos barnet. Vi har fått dela på oss en del då jag blev så trött av att bli väckt av både bebisen och barnet.

Han har en nattlampa som han vet tar bort monster men han hör saker och vaknar och kommer in hos oss. Självklart så tycker man synd om honom när man ser hur rädd han är. Så mammahjärtat kan inte bara säga nej men man måste lära sig oxå. Men hur gör man det liksom?

Kanske blir bättre när han får syskon. Var det så för er?

Vi satsade mycket på att göra det mysigt i rummet tillsammans med barnet. Att de fick vara med och skapa ett mysigt rum, med smålampor, bokhylla, leksakerna i ordning, skön matta, gosedjuren. Sen såg vi till att försöka spendera mycket tid därinne under dagarna tillsammans. Plockade fram leksaker och lekte tillsammans på mattan tex, för att barnen skulle vänja sig vid sitt rum och börja tycka om det och slappna av där.

Vid läggdags så avslutade vi alltid med en mysig bok i sängen så det blir en skön stund i sängen. Och det gör vi fortfarande. Sen satt vi alltid kvar tills barnet somnade. Och innan så har vi pratat om hur de vill ha det på natten. Var nattlampan ska stå, ska dörren vara lite öppen, hur mycket i så fall, ska lampan vara tänd utanför osv.

Kommer barnen in på natten så gör det ingenting för oss. Jag tror att det viktigaste är att de känner sig trygga, och att de känner att det är okej och att de får tröst/trygghet när de behöver, så känner de sig tryggare på det stora hela. Och då tror jag att de snabbare känner sig tryggare även i sitt egna rum tex. Ett bra tips tycker jag var att ha en extra madrass i barnrummet som man själv kan ligga på.

Allt känns så svårt då vi har honom varannan vecka för så fort man kommer in i en rutin så blir det pappavecka.

Vi brukar natta honom i hans rum och ligger brevid tills han somnar men han vaknar varje natt och är rädd. Sen är man ju själv så trött så man låter honom sova i vår säng då.

Men vill att han ska känna sig trygg i sitt rum men kanske svårt då han sover i hans pappas säng på pappaveckorna. Så stor kontrast liksom

Fast vi förstår inte varför han måste sova ensam? Även om ni får en ny bebis snart så är det väl ännu mer viktigt att han känner sig trygg hos er? Går ju att samsova med två barn...

Låte bebisen sova i hans rum med honom.

Jag hade nog ordnat så han kunde sova hos mig. Så hemskt det måste vara att vakna och vara rädd, att sen inte få lov att komma till trygghet är värre.

Går det att flytta in hans säng till er? Försök vara flexibla och se till att finnas där för honom. Det varar inte för evigt, snart nog vill han sova själv