Misslyckad

Vi har försökt få ett gemensamt barn i 9 månader och två mf. Hade inte det varit för den första skulle vi ha ett barn om ett par veckor. Sambon börjar bli äldre och våra yngsta börjar bli stora nu. Vi är en underbar familj. Sambon har barn med fyra och alla funkat på direkten och aldrig något mf innan mig. Känner mig så ensam, valde inte att skiljas från barnens pappa som numera bor utomlands med noll samarbete, ser sambon samarbeta med sina ex kring barnen. Ingen mens på över två mån och fortf neg test. Jag orkar inte mer, mf har fått mig gå under ytan, finns det bra tips om att få tillbaka glädjen? Fick inte bra hjälp vid mf av sjukvården. Dags att inse att det här inte går och ge upp. Jobbar dessutom ensam natt. Just nu känns mitt liv så tråkigt och värdelöst, får inte som jag vill med livet. Hur kan hitta tillbaka livslusten och glädjen? Och kommer vidare från mf? Julafton i år blir mardröm, barnen ska fira med sin pappa och det va då jag fick mf i vecka 10.., Någon som varit med i liknande situation? Hur tog ni er vidare? Tacksam för all tips