Inlägg från: Amalian83 |Visa alla inlägg
  • Amalian83

    Junibebisar 2014

    ellami skrev 2015-01-23 20:38:41 följande:
    Men vad gör ni om hon skriker eller skriker hon aldrig? Vaknar min pojke på natten hjälper det inte ett dugg att vi lugnar på avstånd. Det är antingen närhet, amning eller napp som gäller. Annars skriker han hysteriskt. Och det är inget särskilt bra sätt att lära dom att det är lugnt du är trygg och kan sova vidare. Så det beror ju på från barn till barn, inte föräldrarnas inställning tror jag.
    Ska försöka förklara hur vi gör, men det är inte så lätt att vara kortfattad märker jag. Först och främst vill jag bara säga det att för mig betyder det att skrika hysteriskt att bebisen skriker så att det är risk för att han eller hon spyr eller svimmar av utmattning. Alltså totalt outhärdligt för bebis. Så skriker aldrig min dotter och jag hoppas att det inte är så din son skriker ????????????

    otröstlig däremot. Det kan hon vara och då går vi in till henne, men det är viktigt att det är just otröstlig som skriket signalerar, annars är det risk för att vi stör. Arg, trött, uttråkad är andra skrik som kan komma och då lugnar jag utanför dörren, om hon inte hinner somna om själv. Hon blir också lugn av att jag gör annat t ex diskar, skramlar, pratar med pappa, promenerar runt på lägenhetens knarrande trägolv etc.

    När jag lugnar henne i sängen lägger jag mina händer på henne. Hon sover på rygg så jag trycker inte, markerar bara att hon ska ligga still. Detta lugnar henne oftast. Om det inte skulle göra det skulle jag puffa på hennes rumpa så att hon typ vaggas fram och tillbaka. Då ska det vara totalkris och jag slutar när hon blir lugn så att hon alltid somnar av sig själv.

    Ibland när jag lägger mina händer på henne börjar hon försöka leka med mig. Då vet jag att hennes skrik inte betyder att hon är ledsen, men att hon är uttråkad och känner sig utvilad. Då säger jag god natt och går ut. Hon behöver inte mig för att somna. Jag stör / distraherar.

    Hoppas du fick svar på frågan!
  • Amalian83
    Asjak skrev 2015-01-24 08:19:39 följande:

    Amalian jag tror du missförstår Ellami.

    Hon menar att bara för att det funkar för ert barn att göra så, så betyder det ju inte att det funkar för alla barn.

    Min dotter är som Ellamis son,och blir hon minsta upprörd så kräks hon dessutom nästan direkt.


    :) jag tyckte iof att det var en fråga där också. Ville bara förklara att vi på inget sätt lämnar henne vind för våg. Hysteriskt skrik står jag inte ut med! Men allt skrik är inte hysteriskt och det var lite det jag ville förmedla.

    Om allt skrik från bebisen är hysteriskt alldeles oavsett, ja då är det kanske en annan sak.

    Jag vet bara att detta upplägget har fungerat för fler. Min syster t ex har två pojkar. Den ena vaknade flera gånger per natt och hade stora sömnproblem. Den andra vaknade ett par gånger per natt och bara för att äta. Båda två lärde sig sova genom detta upplägget och strikta mat och sovtider på dagen.

    Men ok, jag ska inte stå med en pekpinne för jag vet så klart ingenting om andras barn och jag håller helt med om att varje förälder känner sina egna barn bäst!
  • Amalian83

    Ellami: ja det stämmer. Jag är enig i logiken och jag menar ju att man inte alls lämnar bebisen att skrika. Alltså ingen skrikmetod. Men här kan man ju tycka olika och man ska inte göra något man inte tror på eller är enig i. För mig är det viktigare att min bebis får ordentligt med sömn än att hon får närhet av mig både dag och natt. Närhet om dagen, sömn om natten.

    Fy så jobbigt att han blir så ledsen. :( jag hade troligtvis gjort som du hade jag varit i samma situation. AW menar ju att man kan införa shn redan från fyra månader men det hade jag aldrig klarat. Då kändes hon för liten.

    Jag tror du gör rätt i att läsa boken för perspektiv, men som sagt: är du inte bekväm med upplägget eller inte känner att det skulle funka för er så ska du ju såklart inte göra det.

  • Amalian83

    Vad våra bebisar är olika! Min tjej ålar frustrerat på golvet men är lååååångt från att kunna stå ens med stötte mot bord eller stol. Däremot har hon nu hela 7 tänder, kanske snart till och med 8. Helt galet!

  • Amalian83

    Åh nu inser jag hur lyxigt vi haft det. Min tjej har fått sju tänder utan minsta lilla gnäll. Men nr åtta och nr nio innebär nu både feber och gråt. Stackars liten!

    Min tjej vägrar både vällign och ersättning på kvällen så jag "måste" amma henne innan hon lägger sig. Det är i sig inget problem för jag ammar gärna, men jag har ju knappt något kvar! Känns som att en rejäl flaska av välling eller ersättning säkrar att hon har både vätska och mat i magen innan nattsömnen. Hoppas det är denna 8månadersångest som gör henne extra tuttig så att hon kan acceptera flaska snart igen. Tuttarna känns rejält tömda så jag fattar inte at hon lyckas få ut någon mat, men det gör hon tydligen :)

  • Amalian83

    Asjak: ja det är helt galet. De har ploppat upp på löpande band sedan fem mån tillbaka. Hon har tre nere och fyra över. Så tror jag mig skymta två till på varsin sida uppe.

    Angående förändringar med kroppen sedan förlossningen är det jag märker mest att jag är mycket varmare än före graviditeten. Jag svettas som en gris!

    Stackars små förkylda bebisar :( vi ska på kusinbesök idag och lär väl garanterat dra med oss dagisbakterier hem, men man kan såklart inte isolera sig. Det är ju oundvikligt att de blir förkylda. 10 ggr det första levnadsåret är helt normalt läste jag någonstans. Lika jobbigt för det, men en liten tröst kanske?

  • Amalian83

    Ellami: jag har glömt svara dig på din fråga om hur det var i början på shn. Första natten tog det henne 25 min att somna med mig i rummet. Så vaknade hon två ggr a' 45 min då jag ramsade utanför samt gick in till henne, men aldrig plockade upp henne. Aldrig något hysteriskt skrik, men så klart var hon ju fundersam på vad som försiggick. Hon sov mer sammanhängande den natten än någonsin förut. Andra natten somnade hon på två minuter och vaknade en gång 45 min. Då hade hon sovit 8 timmar för första gången någonsin!

    Därefter sover hon hela natten, men det är klart att hon hon har sina dagar och nätter när hon har svårt att somna/somna om som alla andra bebisar och det är inga konstigheter. Då får hon extra hjälp av oss.

    Det svåraste har inte varit ATT hon skriker, men att tolka VARFÖR hon skriker. Det är en process och man lär sig genom att göra "fel". Att gå in när hon egentligen bara gnäller för att hon är trött och försöker hitta lugnet kan fort leda till rejäla skrik till exempel.

    Eftersom din bebis har ett mycket större sömnproblem förstår jag om du inte är säker på shn eftersom du möjligen får uppleva mer protester och frågor än vad jag fick.

  • Amalian83

    Vill bara precisera: 45 min vaken betyder inte 45 min konstant skrik/gråt. Det betyder att hon var vaken och att hon ibland ropade till men lugnade ner sig snabbt och ibland skrek upp sig och då fick hjälp att lugna ner sig så att hon skulle kunna somna om.

  • Amalian83

    Vi sänkte sängen för ett par dagar sedan. Trodde det skulle kännas konstigt, men oj så mycket lugnare jag känner mig. Det var som att det blev en mer riktig säng för henne. Hon är långt från att kunna sätta sig upp själv, men rätt vad det är så listar hon ut det.

Svar på tråden Junibebisar 2014