Inlägg från: Anonym (säkert) |Visa alla inlägg
  • Anonym (säkert)

    Makens och min egna semestervecka är hotad!

    Anonym (Tess) skrev 2014-07-02 06:28:13 följande:
    Jag sa VI och menade jag och min make. Och numera är även vår dotter inkluderad i detta VI. - Varannan vecka är makens son inkluderad i VI.

    För övrigt har det inte vart ett dugg känsligt för pojken att ha fått ett syskon. Han är jätteglad (trots att det blev en lillsyrra). ;)

    Det går inte då det är samma vecka varje år och den veckan är inte pojken med oss. Vi har en vecka i ett andelshus, så vi kan inte ändra på den veckan.

    Vart drar man gränsen då? Ska vi plötsligt pausa våra liv varannan vecka och inte kunna göra några saker, utöver det vanliga, alls under de veckor som makens son inte är med oss?
    Vi båda vill fortsätta att leva våra "ensamma" veckor, på samma vis som innan vår dotter kom (vilket vi gör nu - men det kanske är fel med det också?). Vi brukar ofta äta på restaurang under de veckor som makens son inte är med oss - numera är vår dotter med på dessa restaurangbesök. Det händer att vi far iväg på en helgkryssning då och då, då makens son inte är med oss - är det slut på det med? Inga fler spontana grejer nu eller? Kul! Det var ju inte riktigt så som vi tänkt det.

    Då skulle ni aldrig ha skaffat barn.


    Och vad hindrar det att göra spontangrejer för att sonen är där?


    Förstår liksom inte, då barn är verkligen personer som gillar spontanitet(utom om man har en diagnos av nått slag, som inte pallar med sånt).

    Barnet är 11år, och åsidosatt som icke önskvärd.


    Men magiskt så är er gemensamma dotter, önskvärd i alla situationer.


    Hade jag varit son och 11år, så hade jag nog insett att världen inte är så snäll emot mig.

  • Anonym (säkert)
    Anonym (Tess) skrev 2014-07-02 07:12:29 följande:
    Haha, nä, jag ger upp. Ni är ju rent av oförskämda!

    Snabba fakta:

    Både jag och maken vill ha kvar vår vecka i vårt andelshus. Dottern följer givetvis med.

    Mamman har sina veckor i början av sommaren - som hon alltid har haft och fortsättningsvis kommer att vilja ha.

    Jag är INTE elak eller egoistisk - jag är realist!
    Jag älskar makens son som om han vore min egna. Jag har funnits i hans liv så länge han kan minnas och jag kan idag inte tänka mig ett liv utan honom varannan vecka, vartannat lov, samt fyra av mina fem sommarveckor.

    Jag lämnar tråden nu. Ni skrämmer mig. På riktigt.

    Nej, du skrämmer oss.


    Dax att ta upp något som heter empati.


    Er vecka när ni inte hade barn själva, kan jag köpa att ni inte tar med sonen.


    Men nu när hans syster får åka men inte han, då är det ni som istället som är elaka.

Svar på tråden Makens och min egna semestervecka är hotad!