Makens och min egna semestervecka är hotad!

Hoppar in i disskusionen då..

Är man ett par utan gemensamma barn - fine - vuxentid kan man faktiskt unna sig och det är väldigt nyttigt.

Att behandla två syskon olika - är oaceptabelt enl min mening.

Den äldre pojken kommer känna sig totalt undanskuffad. Det är inte ett litet barn som inte märker något - utan faktiskt en 11 åring som förstår ALLT som händer.

Man måste oxå ta hänsyn till att barn tar det mesta personligt. Upp till en viss mognad och ålder så är barn egocentriska.
Allt handlar om dem - de lever i en svart eller vit värld - barnet kommer antingen påbörja ett hat mot er vuxna -  mot sitt lillasyskon  - eller sig själv.

Om du inte väljer att tro på oss som skriver att detta är en mycket dålig idé.

Ring till bup och fråga.

Hur du gör är upp till dig.

Men frågan är - är det något du känner att du vill riskera?

Kanske ska berätta att jag själv är ett "skilsmässobarn". Jag har aldrig rent tekniskt som på resa  - blivit orättvist behandlad - men avundsjukan har altid funnits - att känna att man inte är värd lika mycket som pappas och bonusmammas "egna RIKTIGA" barn....

Nu när jag är vuxen - är jag intelligent nog för att förstå att kärleken till ett bio-barn inte alltid är som till ett bonusbarn.

Jag själv har en 11åring här hemma. Från en tidigare relation-

Jag vet hur mycket de förstår och hur de reagerar i den åldern.. ego.

Vi försöker skaffa ett småsyskon till denna 11 åring.
Vi reser just nu utomlands utan denna 11åring - vuxentid.

Men jag skulle ALDRIG resa med vårt kommande gemensamma barn - utan min 11 åriga son.

Så innan någon här kommer å säger att jag inte "förstår".
Jodå.. det gör jag

Är ni medvetna om att ett barn ser det sällan som 2 familjer. Ni allihopa är deras familj. singular.

Den är bara mycket större än den som man ser på ena "sidan"förälder.
Det är de vuxna som separerar och tar avstånd från varandra - inte barnen.

Skilsmässobarn har EN familj. som består av mamma-pappa-syskon- blonusföräldrar- bonussyskon- (beroeende på ålder) bonus mor/far-föräldrar.

Det kallas regnbågsfamilj.

Att resonera "vi" och "dem" kan göra att ett barn inte känner sig hemma någonstans.

Ingen kräver att TS ska älska bonus på samma sätt som bio.
Men att se bonus som en faktisk del av familjen. Att det skall vara rättvisa och gemenskap - utan särskiljning - är ett ansvar.