En POSITIV tråd för BF April 2015 =)

Imorgon kl 17 har vi Kub-UL bokat. Då får vi även resultatet på blodprovet som togs förra veckan. Såååå orolig och nervös. Men mest för att se om det finns något liv där inne, tänk om det har dött liksom? föreställer mig värsta senariet.. Så gör jag alltid. Vi var på UL i v 9 och då såg allt bra ut men veckan efter hade jag en liten blödning.

Kan någon lugna mig och säga att allt gick bra för er?

Idag fick vi se vår lilla plutt. 12+2.

1/20000 på kub. Helt fantastiskt! Så glad nu :)

Angående hårväxt så har jag märkt att håret på benen och under armarna växer betydligt snabbare!! Måste hålla efter mer ofta nu :) idag berättade jag för min chef att jag är gravid, så nu släpptes en stor sten från mitt hjärta! Han tog det bra :) v12+3

Den senaste veckan har jag haft problem med smärta i högra höften. Det känns bara när jag går, inte konstant men det kommer och går, och känns som att hela höften låser sig och jag måste liksom stanna för det tar tvärstopp. När smärtan kommer så strålar det nästan ända ner till knäet på utsidan av låret. Någon som har någon ide om vad det kan vara och om det hör ihop med graviditeten? Tips på lindring?

Någon som har använt hms gravid jeans med stretch? Är sugen på att köpa men är rädd att de ska vara sånna som åker ner så fort man rör på sig så man måste gå och dra upp dom hela tiden. Har aldrig haft på mig ett par gravidbyxor (väntar första barnet) så tänkte höra om ni vet :)

Någon som har problem med nästäppa? Hur löser ni det? Jag måste ta nässpray för att kunna sova men vill gärna undvika det..

11 pojkar

16 flickor

6 vet ej

Apropå SF-mått så mätte BM till 30 cm igår v 36 (35+1) vilket var samma som för två veckor sedan. Hon sa att kurvan ofta planar ut när barnet har sjunkit ned vilket den har på mig, och det låter ju logiskt med tanke på att den tar mindre plats upptill i livmodern. Nu blir det iaf TUL imorgon då 30 i denna vecka är strax under "normalspannet". Är orolig men försöker tänka att det är måååånga som behöver göra TUL utan att det visar på några konstigheter. Men jag undrar, vad gör dom åt saken om dom uppskattar att barnet är för litet? Och vad beror det på?

Idag, V 36 (35+3). TUL visade på -13% och den väger uppskattningsvis 2300gram nu och beräknas väga drygt 3000 om 4 veckor. Dock fick vi stanna kvar en bra stund för att dom tyckte barnets urinblåsa var lite väl stor och fylld och dom ville se att den tömde sig som den skulle. Barnmorskan var ny och höll på och grejade jättelänge så vi hann bli rejält oroliga. Efter en stunds väntan i 20 minuter kollade hon på urinblåsan igen och då hade den minskat i storlek lite grann iaf, inte tömt sig helt men iaf en del. Hon kollade mycket på njurarna också men dom såg bra ut. Har blandade känslor nu, lättad över att barnet inte bedömdes vara oroväckande litet men orolig för det där med urinblåsan.. Man vill ju höra att allt är heeelt normalt och inget avvikande eller tveksamheter liksom.

Hur har det och hur går det med alla tvillinggraviditeter i tråden? I början var det 3 st sådana har jag för mig :) är lite nyfiken! :D

Jag har BF på måndag (20e). Inga som helst känningar... Fick lite starkare/onda sammandragningar igårkväll efter sex men det har gått över nu. Känns omöjligt att tänka att det kan sätta igång när som helst utan förvarning, men att döma av många här så verkar det ju kunna ske :)

Alltså det här med att sova på nätterna... Jag sover sååååå dåligt och vaknar verkligen minst en gång i timmen. Har ont överallt känna det som. Kan inte ligga på något sätt som är skönt. Bläääää! :( Idag känner jag mig verkligen inte i form för att föda barn. BF+4 idag..

Jag är kvar! BF+5 idag.. I torsdags gick slemproppen, eller iaf delar av den. Igår och idag så har det kommit (ursäkta detaljerna) en del slem med enstaka blodstrimmor i. Det kommer på morgonen och jag har mest sammandragningar på natten så min egen teori är att livmodern jobbar hårt på natten och att det gör att tappen släpper ifrån sig slem och blodstrimmor.

Har i övrigt inga känningar alls.. Första barnet så jag hade räknat med att gå över men såklart hoppats på att få slippa. Jag mår bra men nätterna är en ren plåga. Sover Max 45 min i sträck, vaknar av antingen sammandragning som trycker på urinblåsan eller att ljumsken/benet/armen på den sida jag ligger på gör svinont. Är väl tyngden som gör det antar jag. Försöker hålla igång och röra på mig på dagarna men kan inte gå mer än 10 min utan att sammandragningarna ska trycka på urinblåsan vilket gör riktigt ont i mitt fall.

Min BM har bokat UL på tisdag då jag är i 41+0. Verkar vara rutin på min mottagning och då kollar dom så att allt ser bra ut och antar att dom gör ett ställningstagande om igångsättning som ska ske senast 42+0 här vad jag förstår.

Tänker på alla er som också kämpar tjejer! Kram

27/4 kom vår lilla Meline till världen. 2895g och 49cm. Värkarna började 15:00, 22:00 gick vattnet jag klev ur bilen vid förlossningen, 2,5 timme senare är hon född :)

Någon mer som har väldigt blandade känslor efter förlossningen? Jag har alltid varit känslig för stora förändringar i livet, även de allra bästa förändringarna (flytta hemifrån, ta studenten, byta stad osv) och nu har ju den största och BÄSTA skett - jag har blivit mamma. Jag känner mig sentimental och tänker att allting, verkligen ALLT, har förändrats och aldrig kommer bli som förut (så klart!) och det kan skrämma mig så mycket. Jag tänker "för en vecka sedan såg livet helt annorlunda ut" då visste jag hur livet såg ut, nu vet jag ingenting. Jag känner inte igen mig själv och jag tycker till och med att lägenheten ser annorlunda ut. Jag känner mig ensammast i världen, som att jag är den enda som har fått barn och tänker att ingen känt såhär. Jag är varken ledsen eller glad men börjar grina för minsta lilla, men inte för att jag är ledsen. Känner mig mest helt tom men också full av känslor. Samtidigt känner jag hur kärleken för min lilla tjej växer för varje dag, hon är ju det bästa jag har. Gaaaah så mycket tankar i huvudet.