Bf Maj 2015

Jag är lite orolig över när vi ska åka in den här gången, för nu bor vi 1 timme ifrån sjukhuset. Det gjorde vi inte med mina två tidigare barn, då bodde vi 3 min från sjukhuset. Det är svårt att veta hur och vart man är i förlossningen. Tänk om det går jätte snabbt mot slutet och så sitter man på motorvägen i bilen. :-/ Eller så åker man in och blir hemskickad igen, det går ju inte enligt mig i all fall att sitta och åka fram och tillbaka så lång strecka.

Vi kommer ta barnen till dagis om värkarna börjar så att jag kommer vara hemma på dagen. Så får barnvakten komma och hämta dem där senare på dagen. Att ha barnen hemma när man har ont och måste fokusera på att föda är inget jag vill göra. 

Oj, 7 cm! Det är verkligen att vänta länge hemma utan smärtlindring. Är det inte så att man måste sätta epudral tidigare än så?

Vi har en Teutonia Fun, smidig vagn som är smal men ändå rymlig. Perfekt om man bor i lägenhet, då den tar lite plats men den fungerar också på landet då det går att köpa terräng hjul till. Bara att klicka av de svängbara hjulen och klicka på de fasta. Våran är sedan 2009 och har inte haft ett enda fel på den. Så den kommer vi använda till tredje barnet nu också :) Vi har köpt till en liggdel denna gång, innan hade vi en mjuklift. Men ville förnya oss lite

Håller med, finns inget värre än skötväska som hänger nere vid marken och som bara glider av handtaget på vagnen. Vi köpte också en som passar till vagnen, det tycker jag verkar vara det bästa då den är anpassad efter vagnen och garanterat sitter där den ska trots att man sliter och river i den, vilket man ibland måste göra med en bebis på höften och med en hand.

Jag är i vecka 29+4 och foglossningen har blivit värre, mår bra förutom sjunkande järnvärde trotts 2 tabletter/dag, fick ta blodprover här om dagen och det visade sig att jag hade B-vitaminbrist. Har man det så kan inte kroppen ta upp järn. Så nu tar jag tabletter som heter Behepan och fortsätter som vanligt med Niferex järntabletter. Hoppas att kroppen hinner ta upp detta så järnet inte sjunker mer nu sista tiden.

Börjar också få ordning på det mesta nu, spjälsängen står på sin plats fylld med massa saker till bebben. Vill inte bädda och fixa än, känns för tidigt. Det kommer vi göra ett par veckor innan bf. Skötbordet är också på sin plats och har köpa köpa sköt artiklar m.m. Har börjat fundera på b.b väskan och även börjat handla lite saker till den.  

Förlossningsbrevet började jag skriva tidigt och har fyllt på under vägens gång med mina tankar kring förlossningen. Jag har aldrig fått skriva brevet tillsammans med min bm, det här blir min tredje förlossning. Jag skriver bla. vad jag är rädd för, vad jag vill ha för smärtlindring och tankar kring det. Vilken förlossningsställning jag helst vill föda i, hur jag hanterar smärta, om jag vill bada, duscha eller något sånt på förlossningen och att jag tänker amma m.m. Sen skriver även min man sina känslor inför förlossningen och vad han vill vara delaktig i och att han till exempel vill klippa navelsträngen.

Det är ju ingen som säger att du måste skriva ett brev, det är ju till för att lugna dig själv mer. Och för att de på förlossningen ska veta lite om dig och speciellt Ang. Smärtlindring ifall du är okontaktbar. Man kan ju reagera olika vid en förlossning. Jag hade svårt att uttrycka mig och säga vad jag ville när jag födde. Googla runt lite ang. Smärtlindring m.m och se om du får några funderingar och önskemål att skriva ned. Att fundera på smärtlindring där och då i det tillståndet kan bli svårt, att ha en uppfattning om vad och hur de olika smärtlindringarna fungerar är bra att veta innan. Viss smärtlindring påverkar ju barnet negativt likaså förlossningsförloppet, vad har du för tankar kring det? Lite såna frågor kan du ställa dig själv.

Jag tänker om det går föda i gynställningen med sängryggen uppfälld. Kanske provar på pallen. Pallen är nog bra för en förstföderska då det brukar gå snabbare med den. Födde i gynställningen med mina två andra barn och det känndes tryggt att ha sängen under sig. Sen kommer jag andas igenom smärtan i början och endast använda lustgas mot slutet för att jag inte vill förhindra förlossningens förlopp men ända slippa den värsta smärtan. Jag tror att om man har en smärtlindringsplan innan förlossningen så kan man hantera smärtan bättre rent psykologiskt.

Så fina magar! Visst är det nu mot slutet som man lägger på sig mycket och bristningar kan uppstå men det hör till. 

Här är min mage v 31



Ska iväg till läkaren snart på mvc och prata om blodprovssvaren ang. min järnbrist samt b-vitaminbrist. Hoppas på lugnande svar. 

Känner igen det där, har också köpt en massa på en gång. Svårt att hejda sig, men samtidigt bara sånt som vi behöver. Lika bra att köpa medans det finns det man letar efter och i tid ifall bebis vill komma tidigt. Härligt med fynd!
Jag tror att vi har köpt det mesta, vi vill dock vänta lite med kläder och lite andra saker eftersom vi inte vet kön än. Det är så svårt att hitta neutrala kläder m.m. Men sen så har ju jag två barn redan, en pojke och en flicka så vi borde hitta något av deras gamla kläder till den nya familjemedlemmen

Jag kände innan mitt senaste besök hos bm en väldig aktivitet i magen, som att den rullade runt flera varv nästan. Hos bm sen så sa hon att bebben har lagt sig med huvudet nedåt (då i vecka 30) Sen efter det så känner jag att den fortfarande ligger kvar så, ryggen ligger vänd åt vänster sidan i magen och den sparkar alltid med fötterna upp i mina högra revben Jag hoppas den väljer att stanna kvar i den här positionen nu, bm sa att den kan fortfarande vända sig i magen men att vissa barn redan nu stannar med huvudet nedåt. Någon som vet när barnet brukar fixera sig?

Vecka 32

Fick du vara med på förlossningen? Spännande isåfall att få se det utifrån så att säga, upplevelsen måste bli på ett helt annat sätt än när man själv ligger där med smärta.

Jag brukar drömma om bebis i magen lite då och då. En så länge bara positiva drömmar. Jag brukar inte känna som att något är annorlunda när jag vaknar. Men vet att det är vanligt att drömma om bebisen speciellt mot slutet av graviditeten. Gick din känsla över sen? Hur känns det nu?