Tack! Hoppas jag med! Hade varit skönt att slippa sprutorna.
Åh jag måste bara berätta..! Min sambo friade igår! :) Så nu ska förhoppningsvis både bli fru och mamma. :)
Nu har jag tagit första sprutan! Det gick bra! Jag vågade inte riktigt titta, så jag fick ligga ner och klämde ihop en stor del av magen. Blev jätteskakig och tappade mer och mer tag, men det gick bra. Men nu efteråt blev jag helt nojjig att jag skulle ha råkat spruta lite utanför eller att jag råkade ta fel mängd eller något annat liknande. Fast jag vet att det antagligen inte är så! Och efter jag inte vågade titta såg jag efteråt att sticket hamnade ovanför naveln, men det ska väl inte göra nånting eller? Hormonerna hamnar ju i kroppen på rätt sätt ändå eller, spelar väl ingen roll var man tar sprutan?
Blir inget äggplock. Bara en blåsa som växt.
Va? Vilken otur. Var det första VUL idag?
Nä fy! Det är ju det som är stora skräcken, att ingenting fungerar. Vet du varför det blev så? Såg de ingenting på blodproven eller vul:en?
Shit vad trist! Jag vet hur det känns. Så förbannat tråkigt att behöva börja om. Jag hade ingen aning om att det kunde bli så ens. Bara vänta på att blöda ut skiten, vänta på mens igen och hoppas att det går bättre nästa gång.
Hej tjejer, det var ett tag sedan jag skrev i denna tråd.
Vi ska göra ICSI pga manlig faktor. Detta är vårt andra försök.
Jag ska på ultraljud imorgon och om allt går bra blir det äggplock nästa vecka.
Vad har ni fått ta för enheter? Jag är 28 år och började med 125 och sedan 150 enheter med Gonal F.
Hur har ni känt er under behandlingen? Jag kan känna mig sjukt ensam om vad man behöver gå igenom och känslomässigt är det väldigt jobbigt..
Sådan lång procedur och förhoppningar.
Har era män varit stöttande? Jag kan känna att min sambo tar allt lite för lätt... Jag är en positiv människa och jag brukar inte gnälla för saker. Men när jag har talat om hur dåligt jag mår vissa dagar kan han förringa mina känslor och säga att jag inbillar mig och inte ska tänka så mycket på hur det kommer att gå.
Kan bli väldigt ledsen över det.
Försöket är nu officiellt avbrutet. Äggen hade krympt och slemhinnan också.
Så nu blir det till att avvakta vad det blir av denna blödningen.
Känns helt ärligt för jävligt. I den bästa av världar kan vi fortsätta till veckan, men turen har liksom inte varit på vår sida alls så har inga större förhoppningar. :(
Har inte varit så aktiv hör sen vi fick avbryta vårt första försök.
Men nu är det dags igen. Jag som trodde det var tvungen att gå minst en mens emellan. Men icket det. Nu startar vi upp på söndag igen 