septemberbarn 2014
Hej! Jag hoppar in här jag med! :)
Mitt vatten fick när jag tränade på crosstrainern hemma för en vecka sedan. Vi åkte in på kontroll för att se till så att barnet mådde bra. Allt såg bra ut men jag ville åka hem tills jag fick onda värkar.
Jag somnade till slut trots kraftiga sammandragningar och vattnet avtog lite.
Dagen efter satt jag och klockade det jag trodde var sammandragningar/förvärkar då det inte gjorde ont. Vid 13-tiden åkte jag in för kontroll då jag ville ha en plan för helgen med tanke på att jag har 2 barn på 6 & 8 så min pappa mötte upp barnen vid skolan medan jag och min man åkte in. På vägen från parkeringen till fl fick jag 2st ganska kraftiga värkar men de gjorde inte ont. Vi kom in 13:30 och kopplades upp mot ctg. Den visade att barnet blev påverkat av mina värkar och hjärtljuden gick ned till 60-80 slag/min. Jag var då öppen 5cm. Och vid kontrollen började vattnet rinna till ordentligt.
Jag bad om lavemang och under tömningen började värkarna göra galet ont helt plötsligt. Ingen som helst upptrappning. Jag gick sedan tillbaka till rummet igen och fick lustgas då värkarna nu kändes sjukt intensiva. De körde ctg igen och bebis fortsatte reagera negativt på värkarna. Vid kontroll var jag öppen 7cm men alla kanter var utplånade så det kunde gå fort nu sa BM. Jag ställde mig sedan upp då jag hade svårt att ligga still pga smärtan, det kändes då som att höfterna skulle hå isär av ett enormt tryck! Jag stod upp i kanske 2st värkar innan jag kände att min kropp började krysta. Jag skrek till BM att de måste lägga bedövningen NU! Men hon trodde det var för tidigt! Då la jag mig ned igen och andades lustgas som en tok och började helt enkelt krysta! Sonen hade sjukt bråttom ut! Jag minns bara att de sa; oj ja nu kommer den! Vi hinner inte med bedövningen! Sedan överdoserade jag lustgasen och tuppade av. När jag vaknade till hade min kropp krystat ut min son på 2 värkar på 5 min vid 15:32. 3486kg & 49cm.
Sjukt intensiv och traumatisk förlossning men jag klarade mig utan stygn så jag är nöjd ändå så här efteråt. Dock så förespråkar jag absolut en lugnare förlossning likt mina 2st tidigare.
Nu har jag priset här, min underbara Oliver! :) är så kär man kan bli! Amningen fungerade inte men allt annat går sååå himla bra och lyckan är verkligen fullständig!