Var vaken till 02.00, vaknade sen vid 4.30 och käkade.. Somnade om vid 5.00 (på mig) och sov sen till 7.30.. Riktigt skönt att få sova så pass länge åt gången!
Intressant att läsa om era dagar. Är lite avis på er som har bebisar som bara somnar när de är trötta. Om jag missar en gäsp så har jag ganska snabbt en övertrött bebis så jag var så glad för rutinerna jag hade fått till. Nu är de kullkastade, men vilka sköna fyra dagar jag hade :|
Jag har varit på efterkontroll och allt såg bra ut, hade läkt fint.
Min flicka blev 12 veckor igår och varken rullar eller sitter, men jag är inte stressad för det. För det första har jag ingen koll på när de "ska" kunna vissa saker och för det andra tror jag inte det är någon fara. Hur många vuxna har problem med att sitta och rulla liksom? Bara man lär sig någon gång så blir det säkert inga problem.
Jag är mycket mer orolig för att göra något så att min dotter på något vis blir mentalt skadad eller hur jag ska uttrycka det. Alltså att hon på något vis ska bli olycklig eller må dåligt för att jag i hennes barndom gör något fel. Oroar mig jämt för att jag leker för lite, stimulerar för lite (eller för mycket). Är orolig för att hon inte trivs med att ligga ensam och helst vill ha mig nära. Eller för att hon ler mot mig och jag inte ler tillbaka för att jag just då tittat åt ett annat håll. Massa småsaker. Försöker intala mig att hon väl skulle säga till genom att skrika om hon vill att jag ska ligga hos henne, men det är inte helt lätt.
Har haft två hopplösa kvällar när dottern skrikit och gråtit jättemycket. Vägrade napp och bröst. Jag tror att hon var väldigt hungrig och blev arg när det inte kom mat på en gång för hon åt när jag gav henne flaskan. Det var fruktansvärt jobbigt och jag började också gråta för att hon lät så olycklig. Tyvärr är jag ensam hemma då mannen är bortrest så det var bara att försöka fixa på egen hand.
Puh, svärmor är på besök (bor i ett annat land). Hon är himla snäll och omtänksam, har alltid tagit hand om mig när vi varit på besök hos dem och skickat sms under hela min graviditet för att se hur det varit. Nu börjar jag dock se fram emot att komma tillbaka till våra rutiner och få ha min lilla tjej för mig själv. Svärmor tillhör de människor som tror att bebisar blir sjuka bara det blåser lite på dem. Så hon har hela tiden lagt en filt över lillan, klätt på henne massa lager när vi gått ut, mm. Det har iofs varit skönt att få lite vila då svärmor eller svägerskan (killens lillsyrra som också var med) hela tiden burit och vaggat dottern, men som sagt, det ska bli skönt att få komma tillbaka till våra rutiner. Dessutom är både svärmor och killen lite besser wisser typer,vilket är ganska jobbigt (jag orkar inte ens argumentera mot t.ex. dubbla overaller). Droppen kom ikväll när lilltjejen skrek och skrek. Vägrade bröstet, vägrade nappen, vägrade allt helt enkelt. Gav henne mat i flaska som hon tog och då kom svärmor med en massa teorier, bl.a. att mina bröst var för små för att amma med! Jag är himla glad att jag inte förstod vad hon sa just då för jag hade väldiga problem med att bevara lugnet då lillan skrek hela tiden. Som väl var så försvarade killen mig och mina bröst (och berättade nyss vad som sagts).
Och tiden det tog innan jag fattade att min bebis efter typ nio veckor ville somna själv och sova själv. Är det vanligt? Jag trodde att alla bebisar ville sova i ens famn eller säng så jag har ju försökt med det men han har ju inte somnat utan istället blivit övertrött och ledsen. Men när man har lagt honom i vagnen eller i hans säng somnar har gott. Och jag känner ju att jag kanske borde tycka att det är skönt men eftersom det här är mitt enda barn så tycker jag att det känns lite trist, som att jag blir snuvad på bebismyset.
Ja jisses, här kom allt på en och samma gång!
Sonen fick sitt 3-månaders vaccin i onsdags. Han blev jättetrött och hängig efter, sov bort hela dagen.
Under torsdagen sen så dök han tjoff in i en utvecklingsfas för allt blev precis sååå mycket mer intressantare än att äta och sova! Detta resulterade i en ännu grinigare bebis som både var övertrött och konstant småhungrig.
Men om detta inte var nog så slutade han bajsa och blev jättebesvärad av det (sista gången han bajsade var i onsdagsmorse). Hade magknip och var väldigt gasig!
Inatt var han vaken till halv 5 och var halvt om halvt hysterisk emellanåt (stackars lilleman).
Idag har han varit lite mer sig själv, till och med haft ro till att äta och sova en sväng. Och tänk, ikväll efter att ha badat med pappa och sedan fått lite magmassage så sa det pang i blöjan! Det syntes att magen krympte ihop och att sonen slappnade av. Somnade direkt efter och har sovit sedan dess (med undantag för lite mat). Tänk att man som förälder kan bli så glad för "lite" skit!
Hur har ni andra gjort för att motverka platt huvud? Får sköterska sa sist när jag frågade att sonens huvud såg lite platt ut och sa att vi skulle ha honom på mage mer. Och jag kan väl erkänna att vi inte är så duktiga på det men å andra sidan har vi honom väldigt sällan så att han belastar huvudet när han är vaken. Så jag tycker ändå att det verkar svårt att göra mer åt det ön vad vi gör nu. Tänker att det borde bli bättre också så snart de kan sitta själva.
Hon sa även att vi ska vända på bebisens huvud när han sover men han ligger ju alltid åt olika håll och skulle vi börja vända på hans huvud skulle han ju vakna..
Vi har också en mjuk kudde. Och håller med om att ett par minuter känns som om det varken gör till eller från. När jag kollar min son på natten ligger han oftast vänd med huvudet antingen till höger eller till vänster så han verkar variera själv. Konstigt hur huvudet ens har kunnat bli platt..
Apropå sömn så sover vår kille jättebra på nätterna. Oftast från nio till nio ungefär med två uppvak för mat då han lätt somnar om. Vid andra uppvaket kan han ligga och tjattra en stund. Däremot är han mycket mer svårsövd på dagarna så det blir många promenader i kylan. Men vi har fått in rätt bra rutiner tycker jag.
Men allt det ställs ju på ända så fort han kommer in i en utvecklingsfas för då sover han ännu sämre på dagarna. Oftast bra på nätterna när han väl somnar men han kommer inte i säng förrän sent och är väldigt ledsen. Ser inte fram emot den som ska vara mellan 14-19 veckor..
Usch, replica! Hur är han nu?
Jag har ägglossning nu så om vi passar på hade vi kanske kunnat få till ett småsyskon som skulle ha kommit lagom till bebisens ettårsdag. Fy vad hemskt, haha