39 år, barnlös, göra abort?

Jag gjorde en abort 37 år gammal, det var hemskt. Men på något sätt gjorde jag upp med mycket gammal sorg i och med den händelsen.

Tänk dig att du just nu ska åka in o göra aborten, skulle du klara det?

Tänk dig att det är för sent med abort, du kommer bli mamma, hur känns det?

Vilket alternativ gör dig glad/lättad?

För mig var det min moral som gjorde det svårt att fatta beslutet om abort, jag ville stå för mina handlingar. Men var ändå inte beredd att bli ensam förälder.

Bestäm detta utifrån dig själv, strunta i "pappan" just nu. Kanske bra att inte träffa honom mer, tills du har bestämt dig.

Lycka till!

Förresten bara 4 månader efter aborten träffade jag mina barns pappa.

Är det bästa för dig att behålla, gör det!

I detta läge handlar det bara om dig, och din kropp. Du ska tänka på dig själv nu <3

Jag känner igen mig jättemycket i ditt resonemang. Jag menar, försök känna bara. Allt praktiskt ordnar sig, även om det är tufft.

Jag menar får du panik om du verkligen tänker dig in i något av alternativen.

Båda alternativen kommer vara tuffa emellanåt. Har du drömt om barn, längtat efter barn?

Jag vet inte var du bor men på vissa orter finns också familjenätverk för ensamstående. Enastående/makalösa föräldrar eller dylikt. Googla!

Du nämnde dina vänner i ett tidigare inlägg, skönt att höra! En av våra stora stöttepelare kring våra barn, är just en gammal vän till mig. Det behöver inte vara "släkt" eller "familj".
Stort lycka till Ts!