Jag vill pyssla med barnen men kommer aldrig på något bra
Vi klistrar mycket, min treåring och jag. Vi samlar fina godispapper, paljetter, knappar, pärlor, papper i kul färger och mönster. Sen klistrar vi fast det med snickarlim på toarullar, papper, stenar, pinnar och sånt. En hel del slänger jag sen när hon glömt bort dem. På väggen har vi en lina där vi hänger upp det som blev fint med klädnypor.
Nu till jul har vi börjat göra saker till en julbricka. Vi har målat stenar röda, klistrat pärlor på de toppiga delarna i äggkartongen så att det blir julgranar och så har vi klistrat socker och glitter på en glasburk som snölykta. Socker och pärlsocker blir fint att klistra på nästan allt!
Mitt tips för att det ska bli riktigt fint pyssel (om det är viktigt) är att styra lite med färgerna. Det händer att jag plockar fram bara blå och grön färg och bara blå och gröna papperssnuttar tex. Men det är roligt att välja och vraka fritt också, det gör vi oftast.
Jag föredrar att pyssla fritt och lära barnen att skapa från sin egen fantasi och förmåga. Det är inget fel på färdiga pysselkit, men om man alltid tex ger kulor med tryckta ansikten på är det lite som att säga att de ansikten barnet målar inte är tillräckligt bra.
Att göra något själv från grunden är en härlig självförtroendehöjare! Men mamma och pappa måste göra detsamma och vara stolta över sina alster de också. 
Annars bygger man upp prestationskrav.
