Vi som har avbrutit 2014/2015

Jag beklagar verkligen vad du har gått igenom. Mitt barn hade också kromosomavvikelse och det har bara gått en vecka sedan avbrytandet. Jag förstår att jag är i början av min sorgpepcess. Hur har du hanterat sorgen?

ellisellinor

Äldre 29 Jan 08:35

#4

på måndag är det två veckor sedan mitt avbrytande, men jag ser fortfarande bilden av min dotter efter hon föddes. Jag är tacksam över att jag fick se henne efteråt. Första veckan tror jag att jag var i chock för sorgen kom inte på en gång. Jag fick en stark reaktion och började samla ihop alla babyprylar jag hade för att sedan lägga ut till försäljning. Sedan kunde jag inte sälja prylarna för det var så smärtsamt.

Denna vecka har jag varit så otroligt ledsen och gråtit mycket. jag känner mig som en barnamördare, även fast jag vet att vi tog rätt beslut. jag har läst dikter och läst på forum där föräldrar har förlorat sina barn och jag har tillåtit mig att sörja. idag är det första dagen som jag känner mig lite starkare. imorgon ska jag träffa läkare för fortsatt sjukskrivning för jag är inte redo att återgå till arbete. på måndag ska jag påbörja psykologkontakt och det känns som att jag behöver det.

jag förstår känslan av att bli gravid igen. Den känslan har jag också och det är en stark känsla och längtan efter ett litet barn. Mitt hjärta säger att jag ska försöka igen men mitt huvud säger nej. jag kommer inte att försöka igen jag har redan tre barn. min dotter var inte planerad men vi blev glatt överraskade och omfamnade beslutet med stolthet. Det har varit smärtsamt och förlorat henne. jag har tre pojkar sedan tidigare och det var glädjande nyhet när vi fick reda på att jag väntade en liten flicka.

Siri
vad stark du är som har börjat arbeta igen. Hur blev du bemött av dina arbetskollegor, där du kom tillbaka? om jag gick till arbetet nu och träffade mina kollegor skulle jag börja gråta direkt. detta är någonting som behöver bearbetas för mig. förstår att du har längtan efter ett barn och att börja försöka så fort som möjligt. jag önskar dig verkligen lycka till och denna gång kommer det att blir bra. Din partner är klok och rädd om dig, bra att läka kroppen ordentligt innan. Hur har han bearbetat sorgen? Min man har varit så stark och stöttande hela tiden. denna vecka började han sörja mer, vilket jag ser som positivt. Han är nu sjukskriven i två veckor och jag tycker att vi har kommit varandra väldigt nära sedan avbrytandet och vi har stor förståelse för varandra.

ellisellinor

Äldre 3 Feb 08:34

#9

Lmari- du beskriver att du och din man var starkare tillsammans i början efter avbrytandet. Men nu sörjer ni på varsitt håll. Sedan har ni en liten flicka på fem år som behöver sitt. Det är fördelar att man redan har barn i en sådan här situation. När man upplever kris och genomgår krisbearbetning, handlar vardagen om att hitta tillbaka till det normala. Har man barn är det en hjälp på vägen eftersom barnet kräver sina rutiner och behov. Som gör att man måste få det och fungera.

Jag känner stor glädje över att ha tre barn och hela helgen har vi lagt fokus på att göra roliga aktiviteter tillsammans. Det har varit bra för oss och jag känner mig lite starkare den här veckan. Min man däremot sörjer mera nu, precis som han har fått en fördröjd effekt av sorgbearbetningen. I början av avbrytandet var jag mer ledsen och han var starkare. Så jag tror att vi har kompletterat varandra för att vardagen att fungera.

Styrkekramar till er och jag hoppas att ni mår okej

ellisellinor

Äldre 5 Feb 08:06

#12

Hej Fiiaaa- välkommen till tråden.

Beklagar verkligen det du har varit med om, både med missfall och avbrytandet av graviditet. Förstår att du har längtan efter barn och jag tror det är klokt av att vänta till efter sommaren så att din kropp får återhämta sig ordentligt.

Jag mådde väldigt dåligt under min graviditet, hade dåliga blodvärden och konstant illamående. Vilket medförde att jag varken tränade och konsumerade mer mat. Nu efter detta som har hänt inser jag att min kropp är tung och mina kläder sitter taight. Ja måste komma i gång med träning för att känna mig lite starkare, nu när sorgen har lagt sig. Så fort min förkylning är över ska jag börja springa, det ser jag fram emot. Ska bli skönt och få tillbaka min gamla vanor?.

Vi som har avbrutit 2014/2015

INNEHÅLL