• Anonym (Kluven mamma)

    Fruktansvärt :'( hur hade ni gjort i denna sits?

    Vet inte ens hur jag ska börja. Jag bara skakar och gråter hela tiden. Legat och nästan hyperventilerat på nätterna av ångesten.

    Jag ska försöka fatta mig kort. Jag och min dåvarande sambo levde ett ganska problemfritt och bra liv första året. Jag blev gravid när vi varit tillsammans i någon månad och bestämde mig för att behålla barnet. En underbar liten pojke kom till världen. Med tiden började han förändras. Aggressioner, fruktansvärda utbrott m.m.m

    Sanningen kom fram till slut vad som låg bakom så mycket saker. Han hade börjat missbrukat amfetamin igen och stora mängder fanns i vårat hem. Många års fängelse hade väntat vid en husrannsakan kan jag säga.

    Jag stack med barnet. Har försökt börjat ett nytt liv. Otroligt kämpigt har det varit. Han har fått stöd och hjälp genom olika instanser (säger man så?) ja ni förstår säkert. Det har gått en lång tid och vi bor i varsitt boende. Började träffas igen i mitten på sommaren och han har uppvisat ett annat uppförande och har ju tyckt han kommit

    Långt.

    Vi har sen en tid stått där vi inte vet hur vi ska göra med just "vi" så för en vecka sedan så fick jag ett plus på ett gravtest då mensen oväntat uteblev. Oplanerat till tusen men hade tankarna på att prova flytta ihop igen och utgå därifrån och försöka. Lycklig till tusen i en vecka.

    Så hittar jag en påse med pulver (lite granna kvar) i hans jackficka då jag letade efter mitt bankkort. Brukar aldrig kolla i fickor, plånböcker osv annars men då var det brått till affären och han sov.

    Världen rasade samman. Kastade ut han och han lovar och bedyrar att den där är gammal och han hade bara "råkat" hittat den i innerfickan och sen hade den hamnat där. Han skulle slängt den.

    Många frågeställningar. Varför kastades den inte direkt? Varför lägga den mer "tillgänglig/synlig" ja många frågor. Jag vill inte tro detta men magkänslan säger mig att han tagit återfall.

    Pissprov är försent att ta, det har gått för många dagar tror jag. Ett blodprov vet jag ej. Han vill bevisa sin oskuld säger han och jag har sagt att han får ordna ett hårprov bäst han vill då för det kan ju visa längre bak. Jag ska veta sanningen och tror alltid den segrar till slut.

    Överväger en abort :'( vill inte stå med två små där sen och jag blivit lurad och ska klara allt själv. Jag vågar inte ta chansen att sätta ett barn till världen med denna oreda i allting. Kanske är jag för "hård" men det känns rätt ena stunden o andra inte och psyket går i bitar snart. Fixar inte dessa lögner. Hade så väl förstått om han börjat igen och varit rak och ärlig. Jag har verkligen förståelse. Men det känns som lögner är värre än händelserna,..

    Ja vad hade ni gjort i min situation? :( Han säger han ska in för prover imorgon men ja,.. Ibland tror jag han ljuger så han tror sig själv och samtidigt tänk om det är sanning. Då återstår ändå ilskan över att detta "skräpet" kanske våran son skymtat ifrån jackfickan och stoppat i munnen ja vad fan som helst. Är man SÅ slarvig?!

  • Svar på tråden Fruktansvärt :'( hur hade ni gjort i denna sits?
  • Anonym (missbrukare)

    En missbrukare säger och gör vad som helst för att kunna fortsätta sitt missbruk, så om den är gammal eller ny är skitsvårt att veta.

    Om han nu ska in för provtagning i morgon så kan du ju vänta med att besluta om abort tills du ser om han verkligen gör det.

    Hur ditt val blir sen beror på om du kan tänka dig att bli ensamstående med två barn, för den risken måste du kalkylera med.

  • Thotis90

    Jag har varit i en liknande situation som dig, dock med en misshandlare och inte en missbrukare. Jag valde motvilligt abort då jag inte ville sätta ett barn till den grymma värld som den hade behövt utstå. Jag hade aldrig klarat att lämna honom med barn i bilden. Beslutet tär på mig idag då jag nyligen har fått veta att jag har en sjukdom som gör att jag har svårt att få barn, men om man ser till situationen så anser jag att jag tog rätt beslut. 

    Du måste fråga dig själv hur du vill att din och barnets/barnens framtid ska se ut. 


    Ofrivilligt barnlös med endometrios - fuckendo.blogg.se
  • Anonym (Nej)

    Abort utan tvekan.

    Inget barn ska behöva växa upp i ett dåligt förhållande eller med en missbrukare. Sånt sätter stora spår hos ett barn. Dessutom är det ju livsfarlig miljö för ett barn när det finns droger lätt plockat runt om i hemmet.

    Stick nu! Du kan inte kosta på dig att tro på honom. Även om det finns en liten chans att han talar sanning så är ert förhållande ändå skört. Och ditt barn säkerhet är det väl aldrig värt att jonglera med?

    Han har redan bevisat för dig att han är en aggressiv knarkare dvs en dålig pappa. Nu åker knarket fram igen och du funderar på att utsätta det befintliga barnet OCH sätta en unge till i den situationen?

  • Anonym (Jag)

    Vänta tills efter provet med att bestämma dig för abort eller inte.. Sen tänker jag också såhär att om du känner att du inte orkar stå ensam med två barn, så ska du nog inte gå vidare med graviditeten om du tror att han missbrukar.

    Samtidigt hade inte jag funnits om min mamma inte hade beslutat sig för att behålla mig. Min farsa missbrukade och hon tänkte precis som dig, men kände sedan efter vad HON ville och vad HON kunde ge mig. Hon lämnade honom innan jag föddes och gav mig på så sätt livet. Jag har haft en bra uppväxt med en älskade mor och älskade släkt..

  • Anonym (nolltolerans)

    Eftersom där är barn i bilden så hade jag nog inte gett honom fler chanser.

    Jag lever själv tillsammans med en (fd.) missbrukare så jag förstår din sits.
    Så jag ska inte säga att det inte kan funka.
    Han slutade för att kunna vara med mig. Hade det varit barn inblandat så hade jag haft NOLL tolerans (toleransen är dock låg utan barn med). Inte ett enda felsteg hade jag accepterat för då hade jag tagit barn/-en och lagt benen på ryggen. Barn ska ha rätten att växa upp i en helt drogfri miljö.
    Jag ställde inget direkt ultimatum, men jag krävde hundra procent ärlighet, och sa att inte längden skulle det troligen inte fungera om han inte slutade.
    Det räckte för honom.

    Jag tycker ärligt talat att du ska glömma den här människan, även om det som sagt även missbrukare kan ändra sig. Han verkar ju inte vara redo att ändra sig, och enda chansen att han kommer göra det är om du inte viker dig en endaste tum.
    Men i vilket fall som helst, basera INTE ditt beslut angående graviditeten på honom. Han behöver inte vara en del av ditt liv för att du ska kunna fortsätta graviditeten. 
    Om du ändå vill ha kontakt med honom så måste ni verkligen bo ihop och köra all in? Det låter lite förhastat.

    Jag kan inte råda dig till om du skall göra abort eller inte. Men utgå inte ifrån honom. Utgå ifrån att han inte finns med i bilden. 

    För han KAN ändra sig, men det finns inga som helst garantier för det, så vill du behålla barnet så anta att det kommer vara utan honom. 
    Löser det sig, och han håller sig ren är det ju jättebra, men räkna inte med det.

  • Anonym (nolltolerans)

    Vill även tillägga att jag kan nästan garantera att påsen inte är så gammal som han påstår, 
    Du skulle ju även kunna beställa hem egna drogtester och be han ta ett test när han minst anar det..

Svar på tråden Fruktansvärt :'( hur hade ni gjort i denna sits?