badrap skrev 2015-03-03 20:12:45 följande:
Jag är i vecka 32 nu och jag blir fan rädd när jag läser vissa, många inlägg i denna tråd. Jag vet ju inte vad som väntar mig och har ingen aning om vad komma skall, sitter inte heller på nån häst och säger "så svårt ska det la inte va" men asså... Jag tvivlar på att jag hade kunnat behålla mitt förstånd om jag "får" ett litet monster. Man får ju dock inte ett sådant barn, något måste ju ha skett på vägen för barnet att komma agera så bångstyrigt som dem kan göra.. eller? Jag har alltid sagt helt kaxigt att det är föräldrarnas fel när man sett barn som beter sig illa, avskyvärt, odrägligt, skamligt jobbigt men nu när jag läser era trådar så ser man ju verkligheten från en helt annan vinkel. Det är mänskligt att brytaihop och man gör helt enkelt så gott man kan.. oftast. Och så av alla tusentals sätt att fostra på, klart man väljer gå på egna värderingar och principer men tur man har andra man kan fråga om råd.
Har tyvärr inga knep, jag tror ju lite att det är där i början nånstans som gått fel.. det går säkert att komma på rätt spår igen, det måste nog göras ganska snart bara..
Jag lär säkert starta min egna tråd om några år fast hoppas inte.
Många barn är "lättuppfostrade", dvs de är trevliga barn och blir trevliga vuxna utan att man som förälder behöver göra så mycket. Andra barn kräver mera "tyngd" och ledarskap av föräldrarna för att inte bli helt hopplösa. Så det är nog så att generna avgör hur mycket krut man måste lägga på fostran som förälder, men du verkar medveten om detta så det går säkert bra!