Vi med BF i slutet av nov/början av dec!

Hej alla! Har följt tråden ett tag nu, men eftersom jag 2010 fick missfall efter en ofostrig graviditet i vecka 11 så vågar vi inte riktigt prata om någon graviditet som att den vore verklig förrän vi fått bekräftat på vul att det verkligen är en levande bebis i magen. Vi fick efter totalt två års längtan en son 2011 så det här blir andra barnet.

Har tid för inskrivning nästa onsdag och läkarbesök på fredagen, eftersom vi vill göra kubtest denna gången. Barnmorskan sa något om ett läkarbesök för att bestämma graviditetslängden exakt inför kub som görs i vecka 14 här, så då antar jag att det görs ett vul på läkarbesöket? Jag var stressad och hann inte prata med bm när hon ringde upp tio minuter efter "avtalad" tid, precis när det var som stressigast på jobbet så klart... Så hon skickade hem tid för inskrivning plus läkarbesök och diverse andra papper/foldrar och jag kunde därför inte fråga om det skulle göras ett vul på läkarbesöket.

Jag är i vecka 9 nu och har beräknad förlossning 20/11 enligt "familjelivs graviditets-app" och 21/11 enligt "gravid app", antar att jag får ett mer exakt datum hos läkaren nästa vecka.

Det jag ville skriva glömde jag bort när jag skrev min presentation... ????

Jag är gravid i vecka 9 och har den senaste veckan blivit illamående när jag blir hungrig, ingenting på morgonen, inte förrän jag äter något! Så fort jag äter så mår jag lite illa, men om jag inte äter i tid så mår jag illa för det, samma sak oavsett tid på dygnet - hungrig = illamående, äta mig mätt= illamående efteråt, oavsett jag ätit innan jag hunnit bli illamående eller inte.... Jättekonstigt! Med första barnet var jag inte illamående mer än ett par dagar och då konstant illamående men det gick tack o lov över snabbt.

Att bli illamående av hunger är en konstig känsla, man blir ju inte precis sugen på att äta av att vara illamående och om jag inte äter blir jag mer illamående men jag blir också illamående om jag äter, eh pest eller kolera? ????

Sen har jag blivit sugen på "konstiga" saker redan, häromveckan blev jag sugen på ägg och kaviar, vilket jag inte ätit på flera år, och åh så gott det var! Igår kväll såg jag en bild på en blandad sallad med vinägrett-dressing och jag var så nära att kasta mig i bilen och köra till affären för att köpa isbergssallad! ???????? När jag var gravid sist fick jag inga såna konstiga idéer och infall! ;)

HCS: Jag vill verkligen inte vara en glädjedödare, och hoppas att det är en ny graviditet för er! Men jag vill ändå berätta att jag efter mitt missfall (sommaren 09) testade positivt på graviditetstest i en månad efteråt, läkaren förklarade det med att alla hormoner inte går ur kroppen direkt och att jag fortfarande hade rester kvar i livmodern "som störde", först efter första mensen (fyra veckor efter mf) testade jag negativt igen. Vill inte göra dig orolig/rädd, men det var vad som slog mig när jag såg ditt positiva test så snart efter ditt mf...

Har du testat blankt på clear blue eller annat lite säkrare test, och sen positivt igen två veckor efter?

När jag testade positivt denna graviditeten fick jag bara svaga streck på testlagrets stickor, vilket inte räknas som vare sig positivt eller negativt, medan ett clear blue digital svarade ja direkt.

Två-tre veckor efter ett missfall borde man väl inte kunna vara så pass långt gången med en ny graviditet att det visar positivt? Det tar ju 4-5 veckor i vanliga fall, för de flesta.

Som sagt hoppas jag att det är ett nytt plus för er, men du borde nog ringa gyn och få ett vaginalt ultraljud för att säkert få veta hur det ligger till!

Var på vul imorse och fick se en skuttande liten skrutt! ?? Blev flyttad från 22/11 till 19/11, dvs. 10+0 idag istället för på måndag. Ikväll ska vår son på 4 år få veta och berätta för sin farmor och farfar. Läkaren sa att missfallsrisken nu är väldigt liten, om fostret skulle dö idag skulle det komma ut i vecka 14-16 och det vore väldigt otänkbart men man kan ju aldrig garantera något, men missfallsrisken är obetydlig efter v12 menade han, likaså nu när fostret mådde så bra och skuttade runt när han försökte få en bra bild att mäta på! Typiskt lillsyskon, vild redan från början ;)

Jag ska få träffa någon på Ofelia, mottagningen för förlossningsrädda, eftersom jag fick en sfinkterruptur med min son och efter det varken vill eller kan föda vaginalt igen. Läkaren lovade att jag får ett snitt pga sfinkterskadan, jag skulle inte oroa mig för det. En mycket trevlig, lugnande och sympatisk läkare, såna är ovanliga!

Smileysarna blev visst ?? Och det ska det ju inte vara : )

Orgasmer är inte farligt för fostret, så länge man inte har haft många missfall så är det fritt fram, har jag för mig att jag läst någonstans.

Mina bröst ömmar inte heller längre, det slutade i vecka 9 ungefär, men jag mår mer och mer illa för varje vecka som går.... Jag mådde verkligen inte så här illa sist, då mådde jag bara illa av grill-lukt (perfekt att vara det mitt i sommaren, när ALLA grannar grillade stup i ett... Vi kunde inte vara ute i trädgården och inte ens ha fönstret öppet...), denna gången mår jag illa av kött, fett och av att vara hungrig och av att vara mätt, men också av grill-lukt och grillat, jag får kväljningar och klöks av doften... Sist mådde jag "bara" illa av grilldoften, kräktes aldrig. Inte heller nu har jag kräkts någon gång, men det har varit nära... Det är så olika mellan olika personer och olika graviditeter hur illa man mår och hur trött man är och hur kissnödig man är.

Jag har varit orolig att det skulle vara kört eftersom jag inte varit sådär zombie-trött som jag läst att de flesta är, och inte heller måste kissa mitt i natten utan först under tidig morgon, ungefär en timme innan jag ska stiga upp, typiskt... :) Men vul:et igår visade en liten skuttande skrutt som mådde så bra så, så oroa dig inte, det är säkert en liten bebis där inne hos dig också! :)

Jag har rätt mycket övervikt och det mesta sitter tyvärr på magen.... :/ Så det dröjer ett bra tag innan det syns på mig, när jag väntade sonen blev "fläskmagen" lite rundare i formen som en gravidmage runt vecka 20-25, däremot känner jag redan nu (12+3) hur byxor, framför allt de nya överdragsbyxorna på jobbet som satt bra innan graviditeten, spänner över magen och att magen är lite i vägen när jag ska böja mig ner och hjälpa sonen att knäppa skorna och sånt där.... Hoppas det blir en rund kula snart och inte bara fläsk ????

I sommar får det bli tunikor/klänningar och leggings, brukar inte ha sånt eftersom magen framhävs så jag ser höggravid ut utan att jag är det, men i sommar är jag ju i den tiden av graviditeten då det börjat bli en riktig gravidmage så då ska jag njuta av mjuka sköna bekväma tunikor och klänningar! :)

Och som vanligt blir mina smileys frågetecken istället....

Japp, alla på mitt jobb (förskola) vet nu. Har en del på facebook så när vi "outade" det där när jag gick in i vecka 12 fick en del reda på det på det viset och sen visste ju alla :) Barn och föräldrar vet däremot inget, och behöver inte göra det än heller.

Bådas våra föräldrar vet såklart också, och vår fyraåring är jätteglad för att han ska bli storasyster. Hihi... Han har lite svårt med begreppet, han tror och vill att bebisen ska bli en flicka och då blir han ju storasyster, rätt logiskt tänkt egentligen. Vi hoppas att han har rätt, även om bebisen ju självklart är lika älskad oavsett kön, och jag hoppas vi får veta på rul 26/6, annars får vi boka tid privat i Malmö för köns-ul, men dit har vi nästan 15 mil.... Lång väg för att få veta kön, men denna gången vill jag ha allt planerat. Med sonen visste vi inte och då spelade det ingen roll att veta eller inte, men eftersom jag ska få snitt denna gången (pga sfinkterruptur som inte blivit helt återställd) så vill jag också veta könet i förväg. Mannen vill egentligen inte, men han fick sin vilja igenom förra gången så nu är det min tur ;)