IVF syskonförsök under 2015
Hoppar gärna in här om det ok?
Fick tillbaka en 6-dagars idag efter FET.
Frysen är nu tom och vi hoppas innerligt att ett syskon skall komma till oss :)
Inlägg från: Kingston
|
-
-
Ja jag "känner igen" dig också :)snobben00 skrev 2015-05-03 22:20:36 följande:
[quote=75247425][quote-nick]Kingston skrev 2015-05-03 21:02:42 följande:[/quote-nick]
Hoppar gärna in här om det ok?
Fick tillbaka en 6-dagars idag efter FET.
Frysen är nu tom och vi hoppas innerligt att ett syskon skall komma till oss :)
[/quot
Välkommen
Tror vi har följts åt i någon tråd tidigare. Lycka till nu! När är det testdag?
Testdag 17:e maj. Om man nu kan hålla sig så länge... -
Skönt att läsa att någon tänker lite som jag själv. Ibland blir man tokig av allt tänkande...snobben00 skrev 2015-05-05 22:03:51 följande:
Ja, jag tror att vi kör på måndag.
Ska försöka att slappna av och inte tänka för mycket den här gången (lättare sagt än gjort ).
Jag har också hört att det kan vara lättare att bli gravid efter missfall eller graviditet men vet inte vad jag ska tro kring det. Fick missfall efter mitt 5:e återförande men blev inte gravid förrän efter 9:e.
Känns så tråkigt att oddsen är ganska små :( och att det är såna pengar det handlar om. .. man blir ju inte jätterik av att gå hemma föräldraledig just nu heller och så har ena bilen lagt av och vissa saker som måste fixas med huset och en längtan om att köpa större hus. Suck! Inte utan att man känner en viss press.
Men men... inte tänka för mycket var det!
Gina43; när var det du fick barn? Vår älskade plutt kom 21 okt och är dryga 6månader nu :)
Har liiiite svårt att motivera kostnaderna. Vi sitter också på hus med visst renoveringsbehov, tänker på en ev. föräldraledighet (om man nu lyckas bli gravid någon gång).
Måste köpa ny bil då den gamla blev krockad osv osv.
Hur gör du för att motivera kostnaderna? Och framförallt var hittar ni alla pengar?
Vet att det är en väldigt privat fråga men jag kan liksom inte se hur vi skall ha råd att fortsätta med det här, även om man egentligen inte vill ge upp =\ -
Vi är båda överens om att vi inte vill adoptera framförallt pga kostnaderna.Gina43 skrev 2015-05-06 05:54:57 följande:
Men hur många behandlingar har ni betalat sammanlagt? Vi skippade landstinget och gick privat direkt (jag känner mig lite till åren och ville inte vänta).
Nej, vi hade inte råd med 3-packet eftersom det inköptes under vårt dyraste år någonsin när det kommer till spenderande (bröllop, bostadsköp och flytt). Vi fick ta ur vår buffert. Eftersom vi inte ville ta alltför mycket ur bufferten så tog vi ett mindre lån som vi betalade av rätt snabbt.
Den här gången är jag föräldraledig, har låg buffert nu, men min man jobbar ju.
Hur motivera kostnaderna? Om du adopterar är det bortåt 100 000-200 000 kr som det kostar, per barn. Frågan man får ställa sig är "hur mycket vill du ha det?". Jag är beredd att gå väldigt långt. Jag skulle ångra mig senare i livet om jag lät frågan handla om pengar. Pengar kommer och pengar går. Fertil är jag bara ett antal år till..
En del använder bruttolöneavdrag. När vi sparar snålar vi in på köpt lunch, dyrt kaffe och annat i vardagen, storhandlar osv. Alltså saker i vardagen - där finns det mest att spara. Sedan sitter vi visserligen inte på hus med renoveringsbehov, men vi har råd att avsätta pengar till husreparationer ändå eftersom räntorna är så låga nu. Det blir bara olika mycket sparande månad från månad.
Ha inte någon gammal bil med renoveringsbehov. Det blir bara dyrt. Varför köpa bil när ni kan leasa?
Bruttolöneavdrag har vi tyvärr ingen möjlighet till i dagsläget så det går också bort.
Vill inte påstå att vi lever slösaktigt heller... Vi har aldrig ätit lunch ute, storhandlar så ekonomiskt vi kan osv.
Då vi har ganska långa sträckor till jobbet (båda två) så behöver vi 2 bilar och då man skulle köra över milantalen som tillåts i leasingavtal så skulle kostnaden bli ungefär densamma som att äga bilen.
Men visst skulle man kunna ta lån för att betala kalaset. Men frågan är hur mkt man är beredd att skuldsätta sig. Man vill ju inte skapa en ekonomisk kris i familjen som man skall dras med under lång tid.
Dessutom har vi ju turen att faktiskt ha ett barn sedan innan (tack och lov!) Hur mkt man än längtar efter ett till så måste man väl någon gång vara tacksam för det man har och värna om det och gå vidare? Känns som om man bara skulle fasta i en negativ spiral annars? Eller hur ser ni på det?
Jag har så himlans svårt för att veta vad som är "rätt och fel" i den här frågan! Det känns som om man skulle kunna fortsätta med ivf för alltid... Men det känns inte sunt =\ -
Sund inställning!Gina43 skrev 2015-05-07 18:53:39 följande:Vad bra att ni får pengar tillbaka på skatten! Det får vi också
Jag vill inte förringa kostnaden med IVF och jag har all respekt för att det blir en oväntad utgift som är svår att ta "bara sådär", men det är ju en prioritering. Mitt barn blev jättedyrt (100 000+), men jag hade gladeligen lagt det dubbla eller mer för mitt fantastiska lilla mirakel som jag älskar något otroligt mycket. Jag tycker att man felar om man jämför sig med andra som får barn "gratis". Det jämnar säkert ut sig på något annat sätt. Även om det inte skulle vara så får man acceptera att livet är orättvist. Att kämpa emot det genom att gå och vara bitter/ledsen över spillda pengar är inte konstruktivt. Att göra sig till offer är inte heller så lyckligt. Jag väljer att acceptera läget och gör ingen stor grej av kostnaden. Det blir man bara olycklig av. Jag vill så långt som möjligt göra de val som gör mig lycklig och att välja att vara lycklig med mina val.
Det här blir min sista kommentar vad gäller kostnadsfrågan
Svårt att efterleva bara när pengarna liksom är slut ;) -
Är på ruvdag 6 nu och jag känner då absolut inte ett smack =\
Förra gången så blev jag ju gravid (men mf) och hade då olika känningar sedan dagen efter insättning. Men det var ju efter hormonbehandling och jag vet inte hur mkt (säkert massor!) som berodde på vagiatorerna man tog då.
Nu är det ostimulerat men jag hade önskat att det åtmn. kändes liiiite... Någonstans!
Börjar känna mig nervös! Den eviga väntan... -
Tack så mkt och lycka till med syskonförsöken till er också! :)langtarefterbarn78 skrev 2015-05-08 12:57:24 följande:
Hoppar gärna in här om det är ok!
Vi fick vår efterlängade son i januari 2014 efter andra IVF-försöket. Med tre blastocyster i frysen trodde jag att det inte skulle vara några problem att få syskon. Men tyvärr hade jag fel. Nu har vi misslyckats med två FET även om upptininen gått bra och slemhinnan såg bra ut. Nu gör vi ett sista FET-försök innan sommaren, har tid inbokad om en dryg vecka. Är lite pessimistisk nu eftersom vi inte lyckats de två senaste gångerna med FET, men hoppet lever. Annars blir det ett helt nytt färskförsök till hösten. Kul att följas åt!
Kingston, känner igen dig från en annan tåd, lycka till med ruvningen!
Härligt att ni fick en liten grabb tillslut! Måste vara en fantastisk känsla när det faktiskt går vägen.
Känner mej så himlans pessimistisk hela tiden och tycker det är roligt att se/läsa att folk faktiskt lyckas :) -
Det är en 6-dagars blastocyst vi fått tillbaka.snobben00 skrev 2015-05-08 22:11:08 följande:Är det en blastocyst eller en 2 dagars?
Jag har varit gravid 2ggr ( tyvärr missfall ena gången ) båda gångerna på färskförsök men hade helt olika känningar. Första gången kände jag verkligen av det men när jag väntade sonen kände jag absolut ingenting alls.
När tänkte du testa?
Vet inte när jag tänkte testa riktigt... Sist såg jag ett svaaagt plus på ruvdag 9.
Så innan dess känns det egentligen inte lönt tror jag.
Men jag är ju testoman så jag lär ju inte kunna hålla mej. -
Jag hoppas också att du ska vända trenden! Nu borde det väl ändå vara din tur? Om det nu finns någon rättvisa kvar i världen <3snobben00 skrev 2015-05-08 22:16:09 följande:
FET nu på måndag och blandade känslor inför det. Är så rädd för att det inte blir något. .. så less på den besvikelsen. Har ju redan 7 FET utan plus i bagaget.
Hoppas verkligen kunna vända på det resultatet!
Hoppas hoppas att det spelar in att jag nyligen varit gravid!
-
Oj det var tidigt!snobben00 skrev 2015-05-09 21:29:57 följande:När jag blev gravid med sonen som var blastocyst testade jag svagt positivt på rd 6.
Första graviditeten testade jag svagt positivt på rd 9 och då var det en 2 dagars.
Tror (minnet sviker fort) att jag plussade väldigt svagt på rd 9 med en 5-dagars sist...
Känner fortf. inte av någonting vilket oroar lite. Men men! Testar nog om ett par dagar. -
Sådär ja!
Då var det bekräftat (åter igen).
Vi har misslyckats igen...
Luften har gått ur mig och jag vet inte vilket ben jag skall stå på. Jag är ledsen men mest arg. Arg för att det är så jävla (ja jävla! Jag tänker inte ens ursäkta ordvalet) orättvist!
Vad gör vi nu?
Pengar till fler försök finns inte så det är inget alternativ, hur gärna jag än må vilja...
Så frågan är va sjutton vi gör nu? -
Gina: du har helt rätt! Beslutet borde kanske inte vara så definitivt. Men jag försöker nog bara hitta en väg för mig själv att sluta tänka på eländet och låta tiden bero...
Vi pratade om det (jag och gubben) ikväll igen och vi avvaktar lite och ser vad som händer framöver.
Kanske gör vi det igen om pengarna finns annars får man bara rätta in sig i ledet och vara så innerligt tacksam för att vi åtmn. fick en, världens bästa unge :)
Snobben: ge inte upp ännu <3 när jag plussade så var det på rd 9, väldigt svagt. Så loppet är absolut inte kört ännu! Jag hejar på dig :)
Men att det skulle ta så mkt på psyket trots att man redan har ett underbart barn trodde man aldrig.
Förmodligen är det för att man nu vet vad man går miste om... -
Det var en 5-dagars blasto som jag plussade med på dag 9.snobben00 skrev 2015-05-17 06:40:47 följande:
Kingston : var det med 2 dagars eller blastocyst som du plussade på rd9? Hade du testat dagarna innan också då? Testade nu på morgonen också och hur mycket jag än vill se det där extra strecket så finns det inte där. ... känns jättetråkigt och jag håller med dig. Det är väl mycket för att man redan vet vad man missar.
Hade testat dagarna innan men då syntes inte ett skvatt...
Så det är verkligen inte kört för din del ännu! -
Låter som en kopia på vår sits!missmissis skrev 2015-05-18 22:54:17 följande:
Gina43:Tack! Ingen förklarad orsak. Fick utomkvedshavandeskap 2008 med bortop. äggledare som följd. Sen kunde vi inte bli gravida. Mannens spermier är bra och de undersökningar jag gjort visar inget. Äggledare som inte "rör" sig eller är skadad på ngt sätt tror de..
Utomkveds och bortopererad äggledare 2013. Sedan dess inget plus (på naturlig väg) och inga andra konstaterade orsaker...
Har du gjort någon spolning av den kvarvarande äggledaren? -
Tråkigt att inte få se något plus... Men än lever hoppet lite!Gina43 skrev 2015-05-19 09:26:11 följande:
Jag har testat negativt idag på RD9, så det ser tyvärr inte så positivt ut här. Om jag är gravid så borde det synas nu. Jag tror att TD är RD14 här, alltså 5 dagar bort. Men det ser alltså ut som om jag kan dricka lite vin på altanen i sommar då!
Det blir troligen ett 3-pack och förhoppningsvis ny behandling igen i augusti/september. Jag vet inte riktigt hur vi ska få ihop det utan att må alltför dåligt över kostnaderna (det är mycket nu), men vi får väl se. Livet är ju ganska långt. Det spelar ingen roll om vi skjuter lite på renovering/ändring av vårt hem.
Jo, vi har manlig faktor, så det är ICSI som gäller.
Jag har precis spenderat en semester utan en endaste liten droppe alkohol... Känns ju lite surt såhär i efterhand (man var ju aningens avis på gubben som kunde dricka gott till alla middagar) men sånt är livet.
Får ta igen det i sommar istället som du säger ;)
Ja återigen... Kostnaderna är skit! Inge kul att snåla och snåla år ut och år in. Men det är våran lott i livet...
Dags för dig att springa ut och köpa nya blöjor då! Allt med ett leende på läpparna ;) -
Nej så kul vet jag ju inte ;) men skönt ändå att se att man inte är "ensam"...missmissis skrev 2015-05-19 19:04:43 följande:Jaha. Kul, kan jag ju inte skriva!! Men skönt att höra från ngn som varit med om samma sak/liknande. Blev ditt akut? Det blev mitt. Äggledaren sprack och jag fick stor inre blödning. Traumatiskt.
Jag har gjort en spolning och äggledaren hade fri passage.
Inte akut på mig. Snarare hur segt och långdraget som helst... Blev inlagd och fastade i flera dagar inför en ev. op som typ aldrig (kändes det som då) blev av...
De inväntade hela tiden nya blodprover på hcg som ökade, om än väldigt lite, varje dag.
Så en dag fick jag nog av att ligga inlagd, hungrig och helt slutkörd... Bara det att inte få vara hemma med min familj gjorde mej galen!
Så jag skällde ut dom efter noter och sa till dom att de fick komma fram till hur de ville ha det, annars tänkte jag minsann åka hem till familjen och gå till jobbet.
Först då tog de beslutet att operera...
Med facit i hand vet jag inte om det var så bra. Men läkarna tyckte i efterhand att det var rätt beslut för min kropp hade inte fixat det på egen hand...
Dessutom gick jag konstaterat, det jag trott under några år, att jag har endometrios.
Var lite skönt att få ett kvitto på det åtmn.
Jag gjorde också spolning av äggledaren och de sa då att det såg ok ut. Men de lät inte helt säkra... Så jag funderar nu på om det kanske kunde vara någon idé att göra en spolning till? En "second opinion"... Undra om man kan få det eller om det är onödigt? -
Gillar hur du tänker!Gina43 skrev 2015-05-20 23:19:44 följande:Jag har de där topparna och dalarna också, ibland pendlar det hejvilt under dagen! Ena stunden tillfreds med att det inte blir barn nu och ett "det finns säkert någon mening med att det inte blev något denna gång". Andra stunden känns det värdelöst, ledsamt, stressande och "tänk om vi aldrig lyckas igen?" och den sorg som kommer med sådana tankar. Det är jävligt jobbigt att det pendlar så.
Att kämpa med infertilitet är för oss nu en förhållandevis "kort" men jobbig period i våra liv (förhoppningsvis lever vi ett tag till!). Det är lika bra att försöka härda ut nu när vi är fertila och fortfarande kan få barn. När vi är 42 (om inte tidigare) vet vi att vi gjorde så gott vi kunde efter de medel som stod till buds och kan med gott samvete släppa det här.
Ska verkligen försöka implementera ditt tänk under den här sommaren!
Bring it on! :) -
Kul med nytt boende och område! Då lär du ha fullt upp!Gina43 skrev 2015-05-21 07:04:37 följande:
Tack Kingston. Vill ödmjukt kommentera med att "en gör så gott en kan".
RD11 idag, negativt på stickan och rosa på toapappret. Nu kommer mensen. Och nu på morgonen unnar jag mig riktigt gott kaffe med koffein.
Idag ska jag unna mig att vara lite ledsen. Sedan blir det "stötdämpande insatser" i form av något nytt. Nytt projekt blir att förbereda inför att inreda det nya hemmet i sommar. Idag går jag till stora tygaffären för att se om jag hittar några inspirerande tyger till nya kuddar. Sedan ska jag fortsätta med sonens första fotoalbum.
Vilka är era "stötdämpare"? Jag börjar alltid med något nytt, något kreativt. Jag lägger planer och planerar nya tag.
För er som inte blev gravida nu, vad gör ni i sommar? Vad har ni för drömmar?
Jag ska köpa en cykel och utforska det nya området. I sommar finns massa nytt att utforska. Jag och min man får försöka hitta tillbaka till varandra i relationen.
Nu i juni har jag möte med ny klinik. Kanske byter vi klinik nu. Nya kliniken är isf dyrare. Kanske har de ett bättre labb. Hur kommer min nuvarande klinik att ta att jag begär ut journalkopior? Det är blandade känslor. Känner mig liksom "hemma" med min nuvarande klinik och de gav mig ju min son.
Vi kommer påta i trädgården och bygga ett förråd och göra om garaget lite.
Sedan ska vi ta en sväng till Gotland vilket vi alla ser fram emot. Älskar den där ön <3
Annars har jag nyss hittat en ny kärlek i livet... Virkning! Älskar det och det är så avkopplande. Man får utlopp för sin kreativitet också. Tumme upp på det!
Sambon fyller jämt nästa år så vi ska försöka titta på alternativa resemål. Vi hade tänkt oss en långresa men nu när pengarna (förhoppningsvis!) ska gå till något annat får vi tänka om lite.
Sedan har vi ett badrum som skall renoveras så småningom om och ett bröllop 2017 att se fram emot :) ska åka och titta på stället för festen och sådär i sommar.
Så visst har man att göra haha!
Utöver allt detta är stallet min fristad. Där jag kan gråta ut mot hästarnas varma mular eller bara få leva i nuet. Balsam för min själ!