IVF syskonförsök under 2015

Funderar på det. Har inte bestämt mig. RD 9 kanske? Det var då jag plussade senast.

Du då?

Jag kanske också borde testa på RD 6, men. ..om man testar negativt är det ju ingen höjdare.

Jag har känt mig negativ ända sedan ET. Dippade ordentligt igår. Bättre idag. Jag trodde i min enfald att det skulle vara lättare med IVF när man redan har ett barn och när det är så mycket som egentligen är bra! Men nej, jag hade fel. IVF:en konsumerar all energi och mycket (för mycket) av tankeverksamheten. Man sugs liksom in i det. Som att hamna i en virvelström.

Vi har köpt nytt boende och sålt nuvarande boende med stor vinst (helt galet - över miljonen - men allt går in i nya boendet) och vi sänker våra boendekostnader rätt bra trots att vi byter upp oss. Lilleman får en gräsmatta att kliva runt på i sommar och vi får fixa en liten sandlåda också. Ändå kan jag inte fokusera på det. Istället tänker jag för mycket på IVF, hur vi ska finansiera nästa försök och hur vi ska orka.

Trots att jag har bra AMH (7+) och borde ha hyfsad prognos för ett syskon så gick det sämre rätt igenom med detta försök. Det blev förvånade nog inget till frysen. Är det för att jag nyligen varit gravid som det blev färre ägg? Jag är ju inte så värst mycket äldre. Kanske behöver anpassa behandlingen lite mer nästa gång.

Det är nog mest mossa i den gräsmattan..men mossa är ju också mjukt att gå på

Precis. Skönt att jag inte är ensam! Jag är tyvärr lika "inne" i IVF bubblan som förra gången. Surfar IVF artiklar och läser här. Fast jag har också blåst såpbubblor för min son och visat att man kan slicka på en ballongvisp med chokladdessert. Tydligen var man tillräckligt underhållande. Och vi har pekat på tavlan, lampan och katten

Vi får ta det en dag i sänder. Jag är redan inne på Lutinuspaket nr 2 och ser positivt på minskade antal kartor i kartongen..

Jag känner också en ålderspress och en ekonomisk press. Sedan har jag också en jobbpress. Jag blev diskriminerad och illa behandlad under min graviditet (en annan gravid på jobbet blev också det). Arbetsgivaren passade på helt enkelt, men det är ingen idé att kämpa mot dem. Det bästa hade varit om jag hade hittat nytt jobb efter föräldraledigheten, men det har jag inte gjort. En alternativ plan är att gå tillbaka gravid och stå ut några månader, men sett mot hur knackigt denna IVF-behandling gick så tror jag inte på resultatet.. och jag får panik inför att gå tillbaka till arvarbetsplatsen där jag blivit så illa behandlad. De kände till att vi gjort IVF (berättade i samvand med gravidbeskedet) och att detta kanske då blir det enda barnet vi får (om vi har maximal otur). Det hindrade dem inte från att behandla mig illa.

Sammantaget är det jättesurt att mina frusna embryon inte klarade upptiningen och att det inte blev något till frysen denna gång. Vi räknade väl med att behandlingen skulle ha gått lika bra som förra gången eftersom jag var så lättstimulerad. Jag är besviken på kliniken som inte höjde dosen efter första VUL när de såg att inte mycket hade hänt. Jag har ju en jättereserv med ägg! Jag var långt ifrån det medeltal ägg som någon med mitt AMH borde få ut. Jag är besviken på min klinik.

Till nästa gång blir det nytt 3-pack. Det är otroligt dåligt läge för det ekonomiskt. Vi får nog låna till en del och återbetala under höst/vinter. Och vi får skjuta på att göra ändringar i det nya boendet.

Jag förstår dock inte hur jag ska kunna gå igenom ny behandling när jag är åter i tjänst. Jag har ett väldigt krävande och stressfyllt jobb. Jag kommer dessutom redan att må dåligt där. Denna behandling var den chans jag hade (plus ev till frysen, men det blev ju inget).

Kingston, jag svarade dig i den andra tråden. Känner med dig! Jag förstår att ni behöver lägga försöken på is nu, men varför måste beslutet vara så definitivt? Det blir ju så hårt svart och vitt? Livet är ju ganska långt och mycket kan hända. Om några år kanske ni har det bättre ställt? Har ni verkligen uttömt alla resurser? (som jag skrev i den andra tråden - finns det ingen släkting som kan lämna ett litet bidrag om ni förklarar läget?)

Snobben00: Det är samma för mig! Jag hade också bara svagt plus på RD9 med blastocyst förra gången, vid första test. So hang in there! (och sluta testa varje dag!) RD5 och RD6 (som du har idag) är ju väldigt tidigt?

Denna gången var det tydligt minus för mig på RD6. Kanske hade det förra gången blivit minus på samma dag sett mot hur svagt plusset var RD9?

Det beror lite på kliniken, ja, för kliniker har lite olika syn på långtidsodling. Men det beror även på hur många ägg du får ut och vilken kvalitet de har. Många embryon faller bort under odlingen i "processens gång". Vissa som faller bort hade kanske inte blivit något ändå, men man säger att labbet inte är den optimala miljön för embryona (det är det ju livmodern som är) så vissa kan falla bort av den anledningen.

Min klinik odlar bara vidare till dag 5 om du har minst 5 befruktade ägg som delat sig. Redan där tar man en risk att det kanske inte finns några kvar på dag 5, tyvärr. Jag tycker själv att det är lite läskigt att vänta till dag 5...

Blir du inte tillfrågad?

Jag har ingen egen erfarenhet av Progesteron Mic, men har sett drt nämnt på en kliniks webbsida över preparat som de använder (jämte Lutinus) så preparatet används fortfarande, men kanske inte i samma omfattning som förr då? Kan det vara så att Progesteron Mic hade fler biverkningar? Kan det ha varit läkarens egen slutsats? Fråga kliniken rätt på! Personligen vill jag ta så lite hormoner som möjligt! Undrar också om en behandling verkligen kan stå och falla med om man får lite mer progesteron?

Urk, jag inatt drömde jag att jag var gravid Och jag var så lättad...!

FrunIHuset: Det låter ju lovande! Ömma bröst får inte jag av Lutinus. Hoppas att du får plus på stickan!!

Grattis!! Trodde väl det med dina symptom! Det lät ju verkligen som om det var ett plus på gång!